Inledaren

Har du försökt få ditt barn att lära sig säga »förlåt«? Och sett hur det blir ett trumpet och trotsigt »förlåt då« utan verklig känsla?

23 februari 2007

Konsten att få verklig förlåtelse av den man gjort illa på något sätt ligger inte bara i att man verkligen ångrar sig och vill gottgöra, lärde jag mig i en dagstidnings artikelserie för en tid sedan, som gick till botten med frågan.

Hur mycket man än ångrar sig och kommer med blommor och ber på sina bara knän om förlåtelse, kommer den sårade aldrig att förlåta med hela sitt hjärta om hon eller han inte får en känsla av att händelsen inte ska upprepas. Det krävs att den som ber om förlåtelse kan övertyga om att det inträffade har lett till ny insikt, en kunskap som kan leda till personlig utveckling.

Kanske är det därför det är så svårt att få barn att be om förlåtelse, mognaden kanske inte alltid räcker till?

När Harvardprofessorn Lucian Leape inledde den stora patientsäkerhetskonferensen i Stockholm tidigare i vinter var det just med temat »konsten att be om förlåtelse«. Det är alldeles för vanligt att patienter som utsatts för en vårdskada eller behandlats illa aldrig får en ursäkt, eller ens en förklaring från vården om vad som hänt, förklarade han. Ibland kan ett lamt beklagande komma, utan att någon egentligen tar ansvar. I usa är det också vanligt att advokater råder anklagad sjukvårdspersonal att ne- ka, för att inte råka ut för en stämning. Ändå visar forskning att färre väljer att stämma om vården uppträder med öppenhet och verkliga ursäkter.

Lucian Leape har fyra punkter för konsten att be om ursäkt för en vårdskada:
1. Bekräfta patientens skada.
2. Visa att du är ledsen för det som hänt.
3. Ta ansvar för det inträffade.
4. Berätta hur du har lärt dig av händelsen så den inte upprepas.

När Lena Rothman senare på konferensen berättade sin gripande historia blev det ett tydligt exempel på hur det hela kan ske i praktiken. Lena Rothman var anhörig till en patient som dog i cancer, och hon ansåg att de fick ett bristande bemötande under vårdtiden. Hon skrev ett brev till chefläkaren i Östergötland, Hans Rutberg, som tog saken på stort allvar. Han gick igenom det inträffade med alla inblandade, gjorde en händelseanalys som så småningom ledde till en helt ny organisation av den aktuella vården. Därmed har Lena Rothman kunnat gå vidare efter de traumatiska händelserna.

Det finns många patienter i vården som skadas eller får ett dåligt bemötande. Det är många gånger lika obehagligt för en vuxen att ta ansvar och be om ursäkt som för ett barn. Ändå är det nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för vården. Öppna diskussioner och att få stöd av kolleger kan vara en hjälp på vägen.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida