Inspirerad av isländska sagor

Det var efter att ha hållit i en folkdanskurs på Irland för 2000 personer, och faktiskt lyckats få deltagarna att förstå alla turer, som Birger Hagren insåg att han hade en viss fallenhet för det pedagogiska.

Han hade varit iva- och anestesisjuksköterska några år när han bestämde sig för att ändra inriktning. 1984 började han på lärarhögskolan och sedan dess har han undervisat. För ett år sedan anställdes han som adjunkt på Ersta Sköndal högskola i Stockholm.

Magisteruppsatsen handlar om lidandet i de isländska sagorna. Birger Hagren ville göra en textanalys av ett nordiskt epos på temat sjuksköterskans heroism, och i valet mellan Kalevala och de isländska sagorna fick det bli de sistnämnda. Materialet inspirerade mer till forskning kring lidande än kring heroism.

? Jag har alltid varit intresserad av hur människor egentligen tänker i samband med stora operationer eller när de varit med om stora olyckor. Hur gör man för att klara en så förändrad livssituation som det innebär?

Ställt frågor om lidandet
Det finns mycket för oss alla att lära av dem som klarar det. Även om det finns generella aspekter har han länge ansett att förmågan att hantera svåra livssituationer framför allt är individuell. Efter att ha fortsatt sin forskning om lidandet vet han mer.

Patienterna i hans forskning genomgår en behandling som innebär att de tre till fyra gånger i veckan, fyra timmar varje gång, är bundna till en sjukhussäng där hemodialysmaskinen blir en slags symbolisk livlina. Birger Hagren har intervjuat 15 patienter om deras lidande genom att ställa frågor som:

  • Vad tänkte du när läkaren talade om för dig att dina njurar inte längre fungerar?
  • Hur ser en dag på hemodialysavdelningen ut?
  • Hur upplever du att komma hit?
  • Hur ser du på framtiden?

Han är väl medveten om svårigheten med att dra generella slutsatser av den sorts kvalitativa studie han gjort. Det är några individers utsagor om sin speciella situation som kan väcka nya intressanta frågeställningar. Något för forskare att fortsätta att studera.

Se patienten som en individ
Av de 15 patienter som intervjuats är åtta kvinnor och sju män, men Birger Hagren har inte något genusperspektiv i sin forskning och vill därför inte säga om kvinnors och mäns lidande skiljer sig åt.

Och han har svårt att dra någon annan generell slutsats från sin studie än den att människans upplevelse av sitt lidande, liksom hennes förmåga att klara det, är individuell. Bland dialyspatienter finns en lindring kopplad till hoppet om transplantation. Det ger utrymme för existentiell optimism.

En sak är gemensam för dem alla.

? De behöver bli lyssnade till, sedda och bekräftade, få känna att de har möjlighet att påverka sin vård och därmed göras delaktiga i de beslut som fattas.

Det är också den lärdom Birger Hagren anser att sjukvården kan dra av hans forskning. Avgörande för hur en patient klarar sitt lidande är att han blir sedd som en individ. 

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida