JA! Kongressen valde Anna-Karin
Det känns väldigt stort och som en spännande utmaning, sa Anna-Karin Eklund från Söderhamn sedan hon valts till ny förbundsordförande.
Stämningen var god i den stora kongressalen på Clarion Hotel i centrala Stockholm. Efter noggranna förberedelser hemma i de lokala avdelningarna hade ombud från hela landet samlats för att under tre dagar dra upp riktlinjerna för förbundets arbete de kommande åren.
Dessutom skulle de välja en ny förbundsstyrelse och i år var det litet speciellt. Eva Fernvall hade efter tio och ett halvt år bestämt sig för att det nu var dags att lämna över till någon annan. Och denna annan var enligt valberedningens förslag Anna-Karin Eklund.
Även om valet av henne i praktiken var klart innan omröstningen – hon var ensam kandidat – så var det ändå en litet pirrig Anna-Karin Eklund som gick in
i kongressalen.
När allt sedan var klart var hon påtagligt rörd när hon uppe på podiet tog emot ombudens och gästernas applåder.
Hon sa att hon ofta får frågan om hur det känns att ta över efter en så stark och framgångsrik ordförande som Eva Fernvall och att hon då svarar att det känns bra.
– Många stigar finns redan upptrampade, sa den nyvalda ordföranden.
Men tillade:
– En del nya kommer jag att vilja trampa upp själv.
I sitt jungfrutal till kongressen sa Anna-Karin Eklund att det finns fyra stora utmaningar för Vårdförbundet. Den första är att varje medlem måste se ett resultat i lönekuvertet när hon eller han bidrar till utveckling av verksamheten. Hon vill få ett större driv i löneprocessen.
Utmaning nummer två är det hon kallade att bryta småpåvarnas revir.
– Det finns för många som försvarar rutor i organisationsskisser i stället för att utveckla vården genom verkliga förändringar.
Den tredje utmaningen kallade Anna-Karin Eklund att uppmuntra ledarskapet och att satsa på mångfald även bland chefer och den fjärde att den svenska vården ska öppnas för omvärlden. Ett internationellt utbyte behövs om vi ska bli världsledande, anser hon.
Själva överlämningen från Eva Fernvall till Anna-Karin Eklund blev något av en klang- och jubelföreställning. I stället för en ordförandeklubba fick Anna-Karin Eklund en slev av sin företrädare och hon lovade direkt att hon skulle röra om i grytan. Eva Fernvall noterade också att Vårdförbundet för första gången har fått en ordförande som »bara« varit förtroendevald. Hon själv och de tidigare hade varit anställda när de valdes.
Sedan var det dags för Anna-Karin Eklund att fullgöra en av sina första uppgifter som nyvald ordförande, att avtacka Eva Fernvall. Och hon hade stor hjälp. Dels av hela kongressen med stående ovationer, dels av en person som skulle kunna kallas Vårdförbundets Grand old lady: Marianne Lundqvist, förbundets ordförande 1977-1986 och en av huvudpersonerna när förbundet bildades 1976. Den i sommar 80-åriga veteranen höll ett uppskattat tal riktat inte bara till Eva Fernvall utan även till Anna-Karin Eklund och hela Vårdförbundet.
Ytterligare en person avtackades: vice ordföranden sedan 1997, Margareta Albinsson. Även hon fick stående ovationer. I sitt tacktal sa hon bland annat att det var som en skolavslutning; man känner sig färdig med kursen men kommer att sakna alla klasskamrater.
I och med att den tidigare vice ordföranden Anna-Karin Eklund valdes till ordförande och Margareta Albinsson avgick fick kongressen välja två nya vice ordförande. Lisbeth Löpare Johansson från Norrbotten och Ingrid Frisk, Stockholm, var valberedningens förslag och de vann omröstningen mot de två motkandidater som fördes fram på kongressen, Marina Olsson, Västra Götaland, och Kristina Nyström från Östergötland.
Marina Olsson och Kristina Nyström valdes i stället till ledamöter i den nya förbundsstyrelsen.
Även här blev det omröstning. Övriga kandidater som ombuden förde fram var Joakim Edvinsson, Jönköping, Gabriella Thies, Västmanland, Anna Vellet, Örebro, och Agneta Wiberg, Uppsala.