JämO: »Det är väldigt svårt att vinna «
Det har visat sig vara väldigt svårt att vinna lönediskrimineringsmål, säger ställföreträdande jämställdhetsombudsman Agneta Claesson Norell.
Sedan den första jämställdhetslagen kom 1980 har åtta mål som gällt lönediskriminering avgjorts i Arbetsdomstolen. Bara en gång har domstolen ansett att varken ålder, personliga förutsättningar eller marknadskrafter kunde förklara löneskillnaderna. Då gällde det en kvinnlig förvaltningsekonom i Kumla som hade betydligt lägre lön än två manliga marknadsekonomer.
– Men, understryker Agneta Claesson Norell, ännu har inget mål som bygger på den nya jämställdhetslagen prövats.
Arbetsdomstolen är en skiljedomstol som framför allt avgör tvister om kollektivavtal. Agneta Claesson Norell anser inte att det gör den automatiskt lämplig att avgöra enskilda diskrimineringsmål.
Ett av argumenten från arbetsgivarhåll när domen i »Kia-målet« föll var att lönerna sätts i könsneutrala kollektivavtal slutna mellan parterna. Det kan tyckas som en paradox att fack och arbetsgivare sitter i Arbetsdomstolen och fäller domar över sina egna avtal. JämO har också riktat kritik mot sammansättningen på AD:s ledamöter.
– Fördelen med att arbetsmarknadens parter sitter i ad är att de har kunskap om arbetsrätt och lönebildningsfrågor, säger Agneta Claesson Norell.
– Att det inte går att överklaga domstolens beslut kan också vara av godo, anser hon. Processen går fortare på det sättet.
Inget hot
– Men fördelarna kan ibland bli till nackdelar. På JämO har man diskuterat om diskrimineringsärenden kanske borde avgöras i allmän domstol med enbart jurister och där det är möjligt att överklaga domarna.
Men även om hon har invändningar mot att Arbetsdomstolen dömer i diskrimineringsmål, så ser inte Agneta Claesson Norell jämställdhetslagen och dess diskrimineringsförbud som ett hot mot kollektivavtalsmodellen.
När det gäller kollektivavtalens könsneutralitet, säger Anita Harriman, statistiker och enhetschef på JämO, att det är något att sträva efter. Men än så länge bygger många av dem på gamla värderingar som inte är könsneutrala. Men med en tydlig lönepolitik och tydliga lönekriterier kan värderingarna komma i dagen.
Skillnaderna består
Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader och trots att vi är ett föregångsland när det gäller jämställdhet så har kvinnor fortfarande bara 80 procent av mäns löner.
Även under den tid då en del kunde förklaras med skillnader i utbildning och erfarenhet fanns det löneskillnader som inte gick att förklara. Sedan några år har kvinnor i genomsnitt högre utbildningsnivå än män. Löneskillnaderna består ändå.
»Värdediskriminering«
Lönediskrimineringen finns. Det är ett faktum som blir tydligt om man, som Anita Harriman, studerar lönestatistik och analyserar vad som krävs för olika arbeten. Hon kallar det för värdediskriminering.
– Man ser inte kunnandet och ansvaret i kvinnodominerade arbeten, utan tar för givet att det är något som är medfött hos kvinnor.
Det ser inte bättre ut i dag än vad det gjorde för några år sedan, även om det relativa löneläget har ökat i några kvinnodominerade yrken, berättar hon.
– På det stora hela sitter det fast.