Jobba fackligt – en privat fråga
"Det finns möjlighet att påverka även i privata vårdverksamheter", säger Linda Linné, ordförande i Vårdförbundets nya Capioavdelning. Foto: Peter Holgersson
fackligt

Jobba fackligt – en privat fråga

På S:t Görans sjukhus rullar det på. På vårdcentralen i Falkenberg blåser det motvind. Att jobba fackligt är inte alltid det lättaste. Nu bildar medlemmarna inom Capio egen avdelning och kan få bättre stöd.

14 december 2020

Vårdförbundet har i 40 år varit organiserat utifrån länen i Sverige. Värmländska sjuksköterskor hör till avdelning Värmland och skånska biomedicinska analytiker till avdelning Skåne.

— Det har fungerat bra i många år, men hela samhället har förändrats, och vården inte minst. I dag har vårdpersonal massor med arbetsgivare att välja på. Det är dags för oss att testa med nya grepp, att möta upp inför framtiden nya avdelningar, säger Ragnhild Karlsson, vice ordförande i Vårdförbundet.

Hon syftar på den sprillans nya Capioavdelningen inom Vårdförbundet. I höst startades för första gången en avdelning som inte utgår från svensk geografi och den offentliga vårdens indelning. Capios olika vårdbolag finns över hela landet, med två sjukhus, många boenden, specialistmottagningar och över 100 vårdcentraler.

Anställda i Capio

Antalet heltidsjänster (inte personer):
Sjuksköterskor cirka 2 400
Barnmorskor cirka 80
Röntgensjuksköterskor cirka 80
Biomedicinska analytiker cirka 30
Vårdförbundets Capioavdelning har ungefär 1 500 medlemmar.

KÄLLA: CAPIO

Capio är bara en del av det privatiserade Vårdsverige. Bland svenska sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är 31 000 numera anställda av privata bolag. Dessa — som kastat loss från regioner och kommuner — är inte de som är mest fackligt intresserade.

Grafik – så många jobbar privat

— Vi har inte lika hög anslutningsgrad i den sektorn. Är vi för få kan arbetsgivarna ifrågasätta varför de ska prata med oss. Vi vill vara starka där så att vi även fortsättningsvis kan teckna bra avtal med privata arbetsgivare. Nu vässar vi oss ytterligare och vill göra det lätt, tydligt och attraktivt även för privat anställda att vara med i vår fackförening, säger Ragnhild Karlsson.

Lika viktigt för privatanställda

I Falkenberg jobbar distriktssköterskan Ulrika Johansson. Hon är irriterad över att vårdväxeln Tele-Q går för högvarv. I dag är hon oense med chefen om bemanningen. En kollega är sjuk, men samtalen i kön är lika många.

— Samtalen blir för korta, det stressar både oss och patienterna. Nu blir det att jag tar upp sådana problem i förbifarten. Om vi hade haft regelbundna möten för samråd och samverkan så hade jag kunnat förklara bättre och följa upp, säger Ulrika Johansson.

Ulrika Johansson
Distriktsköterskan Ulrika Johansson i Falkenberg reagerade på att det är stor skillnad på att arbeta fackligt privat, jämfört med inom regionen. Foto: Christel Lind

Hon är förtroendevald för Vårdförbundet på vårdcentralen och dessutom skyddsombud.

Två dagar varje vecka jobbar hon i Glommen vid havet på företagets lilla sjuksköterskemottagning där de tar prover. Hon tycker att det är trivsamt att träffa samma patienter återkommande i byn. Det är lite känslan av en brittisk tv-serie, med distriktssköterskan i en av rollerna.

Nyligen jobbade hon en vända på en av region Hallands vårdcentraler också. Då var hon förtroendevald i Vårdförbundet. Där var tid för samråd och utbyte av information mellan chef och förtroendevald inbokat varje månad.

När hon kom tillbaka till Capio erbjöd hon sig att bli förtroendevald och de tio kollegor som är med i facket jublade. Nu kom någon som kunde driva frågor om lön och arbetsmiljö.

Det är lika viktigt att vara fackligt engagerad när man är anställd privat.

Ulrika Johansson, distriktssköterska

— Det är lika viktigt att vara fackligt engagerad när man är anställd privat. Det är så vi har störst möjlighet att påverka. Här privat tycker jag synen på fackligt arbete är att det tar tid från verksamheten, vilket jag tycker är synd. Jag saknar också att få vara med i arbetet med lönerevisionen, här är lönerna hemliga.

Vårdcentralens chef Caroline Kaschner känner inte igen den bilden. Både struktur och samarbete med de fackliga fungerar väl, enligt henne.

— Jag tycker om delaktighet och input från medarbetarna och där är skyddsombuden väldigt viktiga. Jag har inte hört att det efterfrågas mer tid för fackligt arbete. Här finns alla möjligheter att påverka. Vi sätter av tid vid förändringar och gör riskanalys om förändringen är stor. Sedan har vi skyddsrond två gånger per år.

Hon förklarar att lönerevisionen går till på ett annat sätt i ett privat bolag än i offentlig verksamhet, och att samtal förts om lönekriterierna på central nivå.

”Det är hit medlemmarna ska vända sig”

Ulrika Johansson står på bryggan i Glommen i höstblåsten. Den motvind hon upplevt i sitt fackliga arbete har sporrat henne. Hon har just tackat ja till att ingå i styrelsen för Vårdförbundets nya Capioavdelning.

Vårdförbundets organisation kring medlemmar som jobbar privat kan vara lite klurig att förklara. Alla medlemmar hör till en avdelning. De vars företag spänner över hela landet har en speciell värdavdelning inom Vårdförbundet. Innan Capioklubben blev en egen avdelning hörde man organisatoriskt till Västra Götaland.

Vårdförbundet – så funkar det

Demokrati. Vårdförbundet består av medlemmar som utser förtroendevalda, och röstar fram styrelser på årsmöten.

Kongressen. Högsta beslutande organ, med 190 ombud. Sammanträder vart fjärde år och fattar beslut om förbundets inriktning, strategier och mål. Förslag till kongressen lämnas av medlemmar och förtroendevalda (motioner) och förbundsstyrelsen (propositioner).

Förbundsstyrelsen. Väljs av kongressen. Förbundsstyrelsen har det yttersta ansvaret för hela förbundets samlade verksamhet. En viktig uppgift för styrelsen är att utveckla och teckna centrala kollektivavtal.

Avdelningar. Förbundet har 22 avdelningar, alla utom Capios utgår ifrån länens geografiska indelning. Varje avdelning väljer egen styrelse som arbetar för medlemmarna lokalt.

Kansliet. Till hjälp för de förtroendevalda finns även jurister, förhandlare, ombudsmän, rådgivare, experter, utvecklare, kommunikatörer och it-stöd.

Förbundsråd. Består av alla avdelningars ordförande och fungerar rådgivande till förbundsstyrelsen.

Avtalsråd. Tolv förtroendevalda medlemmar som fördjupar sin kunskap inom avtalsområdet och är rådgivande till förbundsstyrelsen.

Riksklubbar i Vårdförbundet. Medlemmarna inom företagen Praktikertjänst, SOS Alarm, Previa och Unilabs har riksklubbar. Tidigare var även Capio­avdelningen en riksklubb. Det finns också två riksklubbar med statligt anställda, Kriminalvårdsklubben och Ivo-klubben (Inspektionen för vård och omsorg).

På värdavdelningen finns styrelsen och ombudsmän som stöd och bollplank, vare sig frågan rör en vårdcentral i Piteå eller en röntgenmottagning i Stockholm. Capioavdelningens ordförande Linda Linné berättar att det fungerade men kunde vara rörigt.

— Nu när vi bildat en egen avdelning kommer medlemmarna veta att det är hit de ska vända sig. Vi i fackstyrelsen kan Capiokoncernen och vårt kollektivavtal, det har vi blivit experter på. Vi har kontaktvägarna och känner till lösningar vi arbetat fram hos olika Capio-arbetsgivare, säger hon.

Tidigare kände de sig som en liten del av Vårdförbundets avdelning Västra Götaland, där det stora flertalet medlemmar är anställda inom regionen och kommunerna.

Egna kongressombud

De flesta dagarna i veckan jobbar Linda Linné på bvc på en Capiovårdcentral i Linköping. Hemma har de två lite större egna barnen vant sig vid att vissa kvällar hänger hon med näsan i datorn för att hinna ikapp med det fackliga. Det tar de igen tillsammans på scouterna, där hon är ledare. Men det börjar bli dags att få mer arbetstid till fackligt arbete.

Linda Linné har varit med hela resan från att bilda en riksklubb för tre år sedan till dagens avdelning. Just drivet hos Capiogänget var orsaken till att de blev först ut i Vårdförbundets satsning på fler avdelningar, som kommit i gång efter ett beslut av kongressen 2018, för att förnya och locka medlemmar. Fler avdelningar är att vänta framöver. Nästa kongress kommer Capioavdelningen att ha egna ombud och kunna driva frågor som är angelägna för privatanställda.

Capioavdelningen — då riksklubb — var digital långt innan pandemin eftersom de arbetar i olika landsändar. De har inget fysiskt kontor, även om Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm blir ett naturligt nav eftersom det är den största arbetsplatsen.

Där jobbar vice ordföranden Caspar Lindgren med samråd och mbl-förhandlingar på ett sätt som liknar regionens sjukhus. Han får jobba fackligt på en heltid och tycker att det rullar på bra, även om facket — i vanlig ordning — långt ifrån alltid är överens med arbetsgivarsidan.

Avdelningens ordförande Linda Linné tar hand om de flesta andra förhandlingar, med Capios specialistvård och primärvård.

— Det är en bra dialog med ledningen, men det är tuffare att jobba fackligt inom privat sektor. På gott och ont så fattas beslut om förändringar snabbare här. Ibland hinner jag fånga upp bollar innan de skjuts iväg, andra gånger inte, säger hon.

En typisk fråga för privata vårdgivare är om de vinner eller förlorar upphandlingar. Det påverkar hur stort behovet av personal är och ibland köps eller säljs hela företaget de arbetar på.

— Den senaste upphandlingen var på Capio Lundby sjukhus i Göteborg, där inriktningen av vården förändrades. Ofta får vi inte reda på att en upphandling är på gång förrän det är klart. Ibland blir det jobbiga situationer, med stor osäkerhet för medarbetarna.

Ledningen positiv till fackligt engagemang

Alla intervjuade beskriver det fackliga arbetet i privat vårdsektor som att trampa upp en stig. I kommuner och landsting är vägen redan asfalterad.

Capio Nordens HR-chef Maria Pewe kan förstå att ur de anställdas och fackets synvinkel sker förändringar ibland snabbt. Hon gör själv också liknelsen med stigtrampandet.

— Men från ledningsnivå ser vi bara positiva sidor med fackligt engagemang och kunskap och att Vårdförbundet bildat en egen avdelning för Capio. Det har förenklat att ha kontakt med ordföranden Linda Linné, som är insatt, i stället för att prata med olika fackliga företrädare, säger Maria Pewe och fortsätter:

— Facklig organisering behövs, vårt bekymmer är snarare att få lokala fackliga ombud i verksamheterna. Jag tror att alla med chefserfarenhet vet att det underlättar med lokala parter.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida