röntgen

Kameran som lättare upptäcker ALS och MS

Kameran som lättare upptäcker ALS och MS
I kontrollrummet är det oväntat tyst, det bullrar mindre än vid vanlig MR. Foto: Alexander Donka

Supermagnetkameran på Karolinska Huddinge är unik i Norden och används huvudsakligen kliniskt. Röntgensjuksköterskorna Råbert Jelvegård och Mansour Haghgou har huvudansvar för den enorma maskinen som förbättrar diagnostiken för flera neurologiska sjukdomar.

Under våren 2023 pågick ett omfattande byggarbete på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. För att få in den 20 ton tunga nya magnetkameran, med en fältstyrka på 7 Tesla, behövdes flera pelare och betongväggar monteras ner. Golvet i det ombyggda undersökningsrummet borrades upp och en cementplatta göts direkt på berggrunden.

När allt var på plats inleddes ett omfattande arbete med att installera och starta upp kameran. Röntgensjuksköterskorna Råbert Jelvegård och Mansour Haghgou har varit huvudansvariga. De hade inte mycket kunskap att luta sig mot, kameran är unik i sitt slag i Norden.

— Fysiker från tillverkaren och några forskare har bistått oss. Men vi har också provat oss fram. Vi har utgått ifrån de protokoll och sekvenser som används i vanliga magnetkameror, men den här skiljer sig på många plan. Den kräver mer handpåläggning av oss, vilket är kul. Jag ser den som en vildhäst med enorm potential som vi försöker tämja, säger Råbert Jelvegård.

Iskallt helium

I undersökningsrummet spelas lugn pianomusik. Kameran pustar som ett ånglok på väg in till station. Det är ljudet av tusentals liter flytande helium som håller vissa delar kallare än minus 269 grader. Det gör att ström kan ledas genom metalltrådar utan någon energiförlust, de blir supraledande och skapar det kraftfulla magnetfältet.

Så funkar magnetkameran

  • I människokroppen finns det gott om väteatomer, vars kärna är en positivt laddad proton som är magnetisk. MR-kamerans magnetfält får majoriteten av protonerna att peka åt samma håll.
  • Genom att skicka pulser av radiovågor in i kroppen går det att tippa protonerna. När radiovågorna stängs av försöker protonerna göra sig av med den extra energin och återgå till sitt ursprungsläge. Detta skapar radiovågor som kan detekteras och bearbetas till en bild.
  • Hur lång tid det tar för protonerna att nå sitt ursprungsläge beror på molekylernas storlek, hur molekylerna är bundna till andra ämnen och hur mycket vatten som finns i vävnaden. Det innebär att man kan urskilja olika typer av biologiskt material, som fett, blod, muskler, ben med mera. Ibland används även kontrastmedel för att ännu tydligare urskilja vävnader eller patologiska tillstånd.
  • Dagens magnetkameror är kraftfulla med detaljrik upplösning. De används till en stor mängd undersökningar, allt från skador på skelett till cancer och sjukdomar som påverkar blodflöden i kärl.
  • Under perioden 2005-2018 ökade antalet MR-undersökningar i Sverige med 104 procent, till totalt 548 400.

Det i sin tur gör att det krävs radiopulser med högre energi (se faktaruta). Det innebär en högre upplösning i bilderna, men också att patienten värms upp någon grad. Även om patienten kyls ned med fler och längre pauser jämfört med vanlig MR, får inte kameran enligt dagens regler användas till sin fulla potential i klinisk vardag. Ändå kan den liknas vid ett kraftfullt mikroskop som ser in i kroppens minsta delar.

— Vi tar bilder i tunnare snitt och med högre upplösning. Vi kan se strukturer ner till 0,18 millimeter. Det gör det möjligt att på ett tidigare stadie upptäcka sjukdom, vilket gör att man kan ge bättre behandling, säger Mansour Haghgou.

Upptäcker neurologiska sjukdomar

Den huvudsakliga målgruppen är patienter med konstaterad eller misstänkt MS, ALS, epilepsi, Parkinsons och Alzheimers sjukdom.

Råbert Jelvegård
Råbert Jelvegård. Foto: Alexander Donka

Råbert Jelvegård visar hur MS avbildas i olika MR-kameror. I 1,5 Tesla syns MS-placken som suddiga bollar. I 3 Tesla är de mer definierade. I 7 Teslan syns fler plack och mer tydligt, även för en lekman. De är runda och avgränsade mot annan hjärnvävnad. Det går även att uttyda blodkärl som går till placken, vilket är ett diagnoskriterium.

Ett annat exempel är en bildserie som visar ett så kallat ”motor band sign”, ett tydligt tecken på ALS. Det är järn som ansamlats i gliaceller i motorbarken och bildat ett band tvärs över hjärnan. Detta är möjligt att se i vissa specialbyggda 3 Tesla-kameror, men det blir överlägset bäst i 7 Teslan.

— Det är en otrolig skräpa och nyansskala i den här kameran. En del saker som vi och radiologerna förmodat var störningar i bilderna har visat sig vara vanlig frisk hjärnvävnad, bara att vi ser det på ett helt nytt sätt. Vi är som upptäcktsresande i hjärnan, säger Råbert Jelvegård.

Påverkar kristallerna

Annars är det mest utmärkande med 7 Teslan dess storlek. Den är kubisk, ungefär tre meter på alla ledder. Tunneln är dubbelt så djup jämfört med en vanlig MR-kamera, men öppningen är endast 60 centimeter.

Mansour Haghgou
Mansour Haghgou stöttar patienterna under den långsamma färden mot kamerans mitt. Foto: Alexander Donka

Vårdfokus reporter får prova att åka in. Med ett litet knapptryck börjar britsen röra sig mot kamerans mitt. Det går långsamt, för att magnetfältet inte ska påverka kristallerna i örat. En del kan bli yra, och i sällsynta fall känna metallsmak i munnen. För Vårdfokus reporter känns det som att britsen står stilla och snurrar runt på stället. Hela tiden klappar Mansour Haghgou på benet och lugnar med orden: ”nu är du snart framme, du är jätteduktig”.

I masken som sitter tätt ovanför ansiktet finns spegelglas som gör det möjligt att se bakåt och ut ur tunneln. Där står en specialbyggd icke-magnetisk tv som oftast visar gulliga kaniner. Enligt röntgensjuksköterskorna verkar det kunna lugna vem som helst.

— Vi lägger mycket tid på förberedelser av patienten och är tillmötesgående för önskemål. Särskilt när det gäller barn, de bokas in på dubbla tiden av vad undersökningen tar. De får ha med en nalle in i kameran om de vill och får välja tv-program. Hittills har det gått över förväntan, vi har inte behövt ge någon patient lugnande, varken vuxen eller barn, säger Råbert Jelvegård.

Lär sig kontrollera kameran

Det är de yngsta patienterna som gjort störst intryck. Bland annat barn med svår epilepsi där medicinering inte fungerat. Tack vare supermagnetkameran har det gått att identifiera problemområden i hjärnan som sedan åtgärdats med kirurgi.

Med en prislapp på cirka 100 miljoner kronor, där åtskilliga miljoner tillkommer för utrustning, behöver kameran köras så mycket som möjligt. Sedan starten för ett år sedan har mer än 600 undersökningar gjorts, i genomsnitt sju-åtta patienter per dag. Snart ska den även användas till forskning kvällstid. Och röntgensjuksköterskorna är övertygade om att de på sikt kommer kunna halvera undersökningstiderna, till en halvtimme. 

— Vi lär oss mer om kameran hela tiden och bli bättre på att kontrollera den, samtidigt som tekniken går framåt. Det kommer hända mycket de kommande åren. Det är spännande och en ära att få vara med om det här, säger Råbert Jelvegård.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida