Kan du kärlekens kemi?

Sommartid är inte sällan en tid för förälskelse. Vad är det då som händer i kroppen? Nobelpristagaren Arvid Carlsson förklarar kärlekens kemi.

Det är helt klart att man kan se kemiska förändringar i takt med att känslorna svallar, säger Arvid Carlsson, läkare, professor emeritus i farmakologi och expert på människans hjärna.
Människans känsloliv ger utslag i det limbiska systemet i den del av hjärnan som är utvecklingsmässigt äldst, den så kallade reptilhjärnan. Arvid Carlsson visar på bilden i en lärobok som han själv har skrivit och pekar på den innersta delen av hjärnan.
? Allt tyder på att det som hör känslolivet till finns här i den gamla delen. Det som finns omkring är mer likt en dator.

Fram till 1950-talet trodde man att signalöverföringen mellan hjärnans nervceller var elektrisk. I dag vet vi att den till stor del är kemisk. Men vilka kemiska ämnen är det som styr när vi är förälskade?
? Viktiga substanser är dopamin, serotonin och noradrenalin. De tillhör en grupp ämnen som kallas monoaminer. Dopaminet är inkopplad i funktioner i både gamla och nya hjärnan och påverkar motoriken. En brist på dopamin kan ge Parkinson men dopaminet har också stor betydelse för vilje- och känslolivet.
Det är dopamin som frisätts i stora mängder när en person tar amfetamin. Man blir överdrivet rörlig och stöddig.
Arvid Carlsson har bland annat forskat på dopamin och fick för fem år sedan tillsammans med två andra forskare nobelpriset i medicin för sina upptäckter om signalöverföring i nervsystemet.
? Amfetaminmissbrukaren får ju en kick och blir euforisk och det är grunden för beroendet. Dopamin ökar också sexualdriften och är säkert ett aktivt ämne vid förälskelse.

Serotoninet är däremot dopaminets motsats, en överproduktion dämpar sexualdriften. Deprimerade människor sägs ha en för liten serotoninproduktion som ökas vid medicinering med till exempel Prozac. Den viktigaste biverkningen av de medlen är just dämpad sexuell lust. Vissa forskare påstår att serotoninhalten är sänkt hos en förälskad människa och att det på sätt och vis är ett patologiskt tillstånd. Det är väl inte för inte som uttrycket kär och galen har myntats.
? Ja, det ligger väl nära ett sorts psykotiskt tillstånd, en känsla av att vara hög. Litteraturen är full av beskrivningar av detta. Och till och med mord kan begås i förälskelsens namn av svartsjuka. Men det är nog troligare att det här rör sig om en förhöjd dopaminfunktion snarare än en sänkt serotoninfunktion. Noradrenalinets roll är lite mera svårbestämd men man vet att det är inkopplat så fort något nytt händer. Troligen har vi ett samspel mellan noradrenalin och dopamin, säger Arvid Carlsson.

Tittar man på hannar inom djurvärlden så är aggressionsbeteendet kopplat till sexualiteten.
? Två viktiga faktorer är dopaminet och testosteronet. Testosteronet har med det aggressiva beteendet att göra och i hela kedjan från fåglar och fiskar till människan så är hannens aggressivitet kopplad till parningen.
Testosteronet har också en inverkan på kvinnans sexualitet. En ökad produktion upp till en viss nivå främjar sexualdriften. Forskare har funnit att de kvinnor som har mest pms-besvär också har hög testosteronhalt. Men för kvinnans del är förstås östrogen mycket betydelsefullt för könsdriften.
? Kvinnans lust följer tydligt menstruationscykeln och är som intensivast vid ägglossningen, säger Arvid Carlsson.
Men inte bara den inre kemin utan även de yttre kemiska signalerna har betydelse för kärleken, inte minst luktsinnet. Eller som forskarna uttrycker det »bli förälskad efter kemisk kommunikation«.
? Varje människa lär ha en doft som är lika individuell som ett fingeravtryck.

Arvid Carlsson berättar om en amerikansk undersökning vid ett college. En grupp pojkar fick gå med samma t-shirt en hel vecka utan att duscha. Ett antal collegetjejer fick sedan lukta på dem för att ranka vilken tröja de tyckte bäst om. Svaren visade ett tydligt system.
Flickorna föredrog den pojke vars immunologiska profil var optimal i förhållande till deras egen. Kvinnan väljer alltså en man som kompletterar hennes immunförsvar. Att det är honan som väljer hannen och inte tvärtom är nog de flesta forskare överens om.
? Kärleken är naturligtvis ett komplicerat spel men dofter är uppenbarligen av stor betydelse. En man och en kvinna som doftar väldigt olika lär få en frisk avkomma, säger Arvid Carlsson.
Feromoner är gasformiga ämnen som stimulerar luktsinnet. I näsan finns särskilda feromonmottagare. Och
forskare har funnit att feromoner har betydelse för parbildningen.
? Där är ju parfymer ett elände, de påverkar och verkar sexuellt attraherande men döljer samtidigt den egna kroppsdoften.

Att hormoner som endorfiner skulle ha någon större betydelse för attraktionen tror inte Arvid Carlsson.
? Då är nog monoaminerna viktigare. En substans är hormonet oxytocin, som också tycks fungera som signalsubstans i hypotalamus. Oxytocinet spelar stor roll vid kvinnans förlossning, det påverkar livmoderns sammandragningar. Det tycks också, tillsammans med dopamin, kunna stimulera till orgasm hos mannen. Oxytocin ökar vid kvinnans amning och det ökar också vid beröring.

Är då kärleken enbart kemisk?
? Det kan vara svårt att skilja på psykologiska faktorer och kemiska reaktioner i hjärnan men helt klart är det starka krafter, det handlar ju om vår fortplantning och släktets överlevnad, säger Arvid Carlsson.