Kan tala läkarnas språk

I framför allt den anglosaxiska delen av världen finns nurse practitionern — den vidareutbildade sjuksköterskan som bryggar över till medicinen.

8 april 2002

Vad är det som är så speciellt med en nurse practitioner?

Frågan går till Mark Jones, ansvarig på den brittiska sjuksköterskeföreningen rcn (Royal College of Nursing) för bland annat frågor som rör denna yrkesgrupp. Efter en sekunds funderande svarar han:

– Hon talar två språk.

Eller, för att travestera Erik Axel Karlfeldt, hon talar med sjuksköterskor på sjuksköterskors sätt och med läkare på latin.

En nurse practitioner (NP) är en sjuksköterska med fördjupade medicinska kunskaper. Titeln antyder att hon ska jämställas med en general practitioner, som ju är titeln på den engelska allmänmedicinaren/husläkaren.

Det har gått tio år sedan den första gruppen NP:s utexaminerades efter att ha gått igenom RCN:s utbildning. Nu är de betydligt fler, drygt 3 000.

Det finns ännu fler som påstår sig vara NP. Titeln är inte skyddad; vem som helst kan kalla sig så. Det finns också flera exempel på bland annat sjukhus som ger en kurs på några veckor och sedan kallar kursdeltagarna NP. Men en ändring är på gång – kanske blir titeln nurse practitioner skyddad redan i år.

Colorado 1960
NP är ingen engelsk uppfinning. Första gången någon kallades NP var i början av 1960-talet i Colorado, USA. Yrkesgruppen växte fram för att fylla behovet av mer kvalificerad medicinsk hjälp i den läkarbrist som rådde. Men för att sjuksköterskorna skulle motsvara behovet fordrades att de skaffade sig djupare medicinska kunskaper än vad de fått i den vanliga sjuksköterskeutbildningen.

I Storbritannien var det alltså RCN som tog upp tråden. 1990 startades en tvåårig utbildning på deltid som gav sjuksköterskan den utökade medicinska kompetens som fordras för att kunna både ställa diagnoser och ge mediciner.

Men även om yrkestiteln skyddas är inte enigheten total om vad en NP är och vilken roll hon ska spela i sjukvårdsorganisationen.

– Vi på RCN ser det som att en np »lånar kunskap av sina medicinska kolleger« för att utveckla den vård patienten får. Regeringen och sjukvårdsministern tycker att hon kan ersätta en underläkare. Men vi tycker förstås att våra högst utbildade sjuksköterskor ska jämföras med högt utbildade läkare – fast vi gör förstås olika jobb, säger Mark Jones.

Genombrott
Och det är sedan Mark Jones fäller kommentaren om den tvåspråkiga sjuksköterskan. Han ser det rentav som ett genombrott i kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare:

– Läkarna har aldrig tagit sjuksköterskorna och deras kunskaper riktigt på allvar, för de har inte förstått deras språk. När nu sjuksköterskorna, np:s, lär sig läkarnas språk kan de också förklara för läkarna vad omvårdnad egentligen är.

Och en spin off-effekt av NP:s »tvåspråkighet« är att läkarna på sätt och vis blir mer sjuksköterskelika; de pratar mer med patienterna, till exempel.

Otillräcklig förskrivningsrätt
1992 fick sjuksköterskor för första gången rätt att skriva ut recept i Storbritannien. Listan över tillåtna preparat var dock kort, dessutom gick nästan allt att köpa receptfritt över disk på apoteket. Vitsen var att man genom att ge mediciner (och också bandage och liknande) på recept kunde sänka kostnaderna för patienterna.

Nu i vår kommer listan att utvidgas. På den kommer det att finnas omkring 130 mediciner, varav 15 antibiotika.

– Det är en bra men otillräcklig utvidgning. Att det finns för få preparat på den håller tillbaka utvecklingen av nurse practitioning i Storbritannien. np blir fortfarande beroende av att få en läkarsignatur på många förskrivningar, säger Mark Jones.

Idén till nurse practioning kom som sagt från USA. NP:s finns också i Australien och Nya Zeeland och nyligen har Nederländerna fått sin första np. Men de finns också i länder som Vietnam och Korea, i öländerna i Stilla Havet och på många håll i Afrika. Skälet är ganska enkelt: det finns få läkare, om det finns några alls. Någon måste ta hand om patienterna. Denna någon är ofta en sjuksköterska.

Det är inte i de lägena revirstrider uppstår. Också i USA var NP:n en glesbygdsföreteelse. Nu när de blir allt fler i städerna börjar de ifrågasättas av läkargrupperna, berättar Mark Jones.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida