Klara förbättringar i arbetsmiljön på Sahlgrenska

Sahlgrenska universitetssjukhuset har lyckats väl med sitt arbetsmiljöarbete under våren, anser yrkesinspektionen. Tio av elva krav är åtgärdade. Hotet om 9 miljoner i vite som hängt över sjukhuset är därmed troligen undanröjt. Det vitesbelopp som nu föreslås är betydligt lägre.

7 augusti 2000

En allvarlig kravpunkt återstår att lösa för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, nämligen att anpassa antalet vårdplatser efter hur många patienter sjukhuset faktiskt har.

– Det är ett problem som politikerna måste ordna, säger Vårdförbundets Ingela Ekholm. Antalet vårdplatser kan vi inte påverka, däremot får vi ta konsekvenserna av att de inte räcker.

På akutmottagningarna och inom medicin, psykiatri och barn är situationen fortfarande allvarlig, betonar Monica Jerdén på yrkesinspektionen.

Akutmottagningarna fungerar i praktiken som vårdavdelningar, eftersom det ständigt råder en brist på vårdplatser att skicka patienterna vidare till.

Från medicinklinikerna 353 och 352 på Östra, som Vårdfacket skrivit om under våren, visar färska rapporter från akuta miljöronder att de varje vecka fortfarande har upp till tio överbeläggningar per dag. Och de är inte ensamma. Men på Sahlgrenska är lokalerna så trånga att det rent praktiskt inte går att få in fler sängar än vad rummen är avsedda för. Det går däremot på mer moderna Östra, där rummen är några kvadratmeter större.

Merarbete och konflikter
En extra säng i ett rum dimensionerat för två är påfrestande för både personal och patienter. På medicinkliniker, där patienterna förutom sängar och sängbord också behöver rollatorer och rullstolar, finns knappt någon plats kvar när ytterligare en säng rullats in. För att komma in på toaletten måste extrasängen köras ut. Det säger sig självt att det inte kan fortsätta så, säger Monica Jerdén.

Jakten på vårdplatser och den ständiga platsbristen leder till merarbete och konflikter mellan olika personalkategorier och olika enheter. Det skapar en stark negativ stress, dåliga ergonomiska förhållanden och kraftigt ökade risker för våld och hot om våld, särskilt inom psykiatrin, konstaterar yrkesinspektionen i sitt beslut.

Att bara ett av yrkesinspektionens krav återstår tycker Vårdförbundets Ingela Ekholm är en bekräftelse på att det intensiva arbetsmiljöarbetet som personal på alla nivåer lagt ner givit resultat. Men:

– Vi har gjort förändringar på de områden som personalen kan styra över, säger hon. Nu är det politikernas uppgift att lösa frågan om vårdplatserna.

Läkare föll ihop av utmattning
Problemet är att dagens primärvård inte räcker till. Antalet sökande barn till Östra har blivit 5 000 fler än planerat. Det ger orimliga arbetsvillkor för personalen. Häromdagen rasade en av läkarna ihop av utmattning och fick köras till akutmottagningen.

Enligt Ingela Ekholm har fjorton vårdenhetschefer hoppat av efter sammanslagningen till storsjukhus – ett allvarligt tecken på den ohållbara situation divisionen lever under, menar hon.

Yrkesinspektionsnämndens beslut innebär inte att sjukhuset nu slår sig till ro. Arbetet med att förbättra förhållandena fortsätter, säger personaldirektör Stig Lindholm. Han ser yrkesinspektionens beslut som en framgång. Att ha tillräckligt många vårdplatser när det blir toppar är ett problem för alla akutsjukhus, anser han. Det är svårt att dimensionera rätt.

Får ställa in operationer
Men nu har sjukhuset fått klartecken från den nya politiska ledningen i Västra Götalandsregionen att su kan göra förändringar om det saknas personal, genom att exempelvis ställa in planerade operationer.

– Det är första gången vi fått det mandatet från politikerna och det känns mycket bra, säger Stig Lindholm.

Men rätten att skjuta upp behandlingar och operationer för att skapa vårdplatser för medicinpatienter exempelvis är inte utan problem. Medicinpatienterna ställer ibland större krav på omhändertagande än vad som kan erbjudas där en säng blivit ledig. Östras medicinavdelningar har numera möjlighet att skicka patienter vidare till gynekologiska vårdavdelningar. Men där är grundbemanningen lägre. Personalen är dimensionerad efter att de flesta patienterna klarar sig själva, vilket inte gäller för medicinpatienterna. Blir medicinpatienterna många räcker personalen inte till, vilket lätt leder till konflikter mellan personalgrupperna, konstaterar yrkesinspektionen.

Intervjuer med 400 anställda
Under våren har yrkesinspektionen åter gjort oanmälda besök inom Sahlgrenskas divisioner. Nästan 400 anställda på alla nivåer, från sjuksköterskor, läkare och läkarsekreterare till vårdenhets- och divisionschefer har intervjuats. Bilden är entydig. Situationen är bättre än vad den var när yrkesinspektionen gjorde sina första besök hösten 1998. Inom divisionerna har man förbättrat strukturerna och skrivit måldokument för sitt arbetsmiljöarbete. På alla nivåer har personalen sett över arbetsbelastningen. I de fall där arbetsbelastningen varit för hög, enligt yrkesinspektionens påpekande, har man antingen fått ta bort arbetsuppgifter eller anställa mer personal.

Översynen har medfört att några vårdavdelningar ökat sin grundbemanning. Andra har förbättrat sin journalhanteringen, så att inte dubbeljobb görs.

Anställt personalrekryterare
På flera håll har särskilda personalrekryterare anställts. De har inneburit en värdefull avlastning för vårdpersonalen. Sedan några år är det annars vårdpersonalens jobb att ringa efter ersättare när någon saknas, ett ofta tidskrävande och mödosamt arbete.

På andra håll har man anställt en person som tar hand om avdelningsköket, kokar kaffe och brer smörgåsar till patienterna, vilket också ökar vårdtiden för den övriga personalen.

Under det senaste året har Sahlgrenska universitetssjukhuset totalt ökat antalet anställda med 3 procent.

Även om flera förbättringar gjorts är situationen långt ifrån bra. Sjukskrivningarna fortsätter att öka, vilket de har gjort ända sedan su omorganiserades till storsjukhus. 

Parallellt med kraven på förbättrad arbetsmiljö ligger sparkraven kvar över su. Arbetsgivarens begäran om ökad kostnadskontroll fick de fackliga organisationerna att gå ut i en gemensam protestaktion den 3 maj. Det var en uppföljning på en likadan demonstration förra våren och är resultatet av ett intensivt tvärfackligt samarbete med en gemensam kravplattform för en värdigare vård och värdig arbetssituation.

Politikernas svar kom en knapp månad senare i form av särskilda satsningar på vården och personalens arbetsmiljö, efter ett beslut i regionstyrelsen om en skattehöjning på 75 öre. Det var det gemensamma förslaget från centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna som tagit över sedan det borgerliga samarbetet spruckit under våren. Skattehöjningen ger ett tillskott på nästan 1,4 miljarder nästa år.

Praktiskt taget hela denna inkomstförstärkning ska gå till vården. Beslutet bekräftades i regionfullmäktige den 15 juni.

– Att situationen är bättre i dag betyder inte att vi släpper Sahlgrenska, poängterar Monica Jerdén på yrkesinspektionen. Man kan inte köpa sig fri från en dålig arbetsmiljö genom att betala ett vite.

Yrkesinspektionsnämndens förslag till vite skickas nu till Västra Götalandsregionen. Regionen har ansvaret att lösa den elfte punkten i yrkesinspektionens kravlista: att anpassa vårdplatserna till antalet sökande patienter.

Viktigt påtryckningsmedel
Hur stort vitet slutligen blir bestäms av länsrätten. Ofta följs yrkesinspektionens förslag, men länsrätten kan mycket väl besluta om ett högre belopp än det föreslagna på 800 000 kronor, ända upp till det ursprungliga viteskravet på 9 miljoner. Länsrätten fattar sitt beslut inom ett år. Men vitets storlek är egentligen inte så intressant, menar yrkesinspektionens chef Mårten Holmström.

– Det viktigaste är att det tjänar som påtryckningsmedel för att förbättra en dålig arbetsmiljö, säger han.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida