Kommentar

1 oktober 2001

Yrkesmässig grupphandledning i omvårdnad är sedan länge  känt som en metod för att ge stöd till vårdpersonal för  fortsatt  utveckling i yrkesrollen. En stor mängd forskningsartiklar har publicerats nationellt och internationellt, särskilt under  90-talet, där yrkeshandledning i omvårdnad studerats ur olika  perspektiv.

Den studie som presenteras ovan ger ett värdefullt bidrag till kunskapsområdet genom att den fokuserar på tio psykiatrisjuksköterskors beskrivning av effekter av grupphandledning fyra år efter att handledningen avslutats. Sjuksköterskorna hade deltagit i handledningsgrupper under två år, där syftet var att bidra till en personlig och professionell kompetensutveckling. Med hjälp av en fenomenografisk metod och kvalitativa intervjuer har författaren på ett illustrativt sätt fångat och beskrivit  sjuksköterskornas uppfattningar. Analysmetoden belyser ett systematiskt och noggrant tillvägagångssätt.  Resultatredovisningen som utgår från erhållna beskrivningskategorier och  delkategorier är lätt att följa. För att öka arbetets tillförlitlighet har  citat från intervjuerna använts. Resultatet stämmer väl överens med de flesta andra studier som publicerats inom ämnesområdet, vilket styrker studiens trovärdighet (1, 2, 3, 4 och 5). Sammanfattningsvis fastslår författarna att  denna form av handledning bidragit till en tydligare yrkesidentitet, en integrering av omvårdnadsperspektivet samt en stark känsla av kollegial solidaritet. Trots att sjuksköterskorna hade lång erfarenhet i yrket behövde de handledning för att reflektera över upplevelser i det dagliga arbetet, vilket upplevdes  som nödvändigt för att  den kunskap man hade skulle bli medveten.
Studien har genom ett systematiskt genomförande tillhandahållit trovärdiga argument som kan stödja fortsatt utveckling av yrkesmässig grupphandledning i omvårdnad, vilket starkt skulle underlätta professionell vidareutveckling hos sjuksköterskor inom olika specialiteter och vårdformer. 

1. Paunonen M. Changes initiated by a nursing supervision programme: an analysis based on long-linear models. J Adv Nurs, 16, 982–86, 1991.
2. Pålsson M-B, Hallberg I-L, Norberg A. Systematic clinical supervision and its effects for nurses handling demanding care situations. Cancer Nurs, 17 (5) 385–94, 1994.
3. Elmcrona M & Kilebrand Winroth. Klinisk handledning. Tio sjuksköterskors upplevelser av två års processorienterad handledning. Vård i Norden, 17 (3) 4–9, 1997.
4. Berg A. Psychiatric nurses’ view of nursing
care, clinical supervision and individualised care.
Doktorsavhandling, Lunds universitet, 2000.
5. Athlin E. Systematic clinical group-supervision for nurses – a light and a dark side. 10th Biennial Conference, May 25–27  2000, Reykjavik, Iceland, Proceeding, 2000.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida