Kommentar
Under 1990-talet har intresset för depression i samband med barnafödande ökat starkt inom forskning och klinisk verksamhet. Skälen är flera; dels är postnatal depression vanligt (8?13 procent av nyblivna mammor drabbas) och dels har flera longitudinella, kontrollerade studier på så kallat normalmaterial, framför allt i England, visat att mammans depression post partum kan få långvariga negativa effekter för barnets utveckling.
Edhborg och medarbetare har genomfört den första svenska studien av hur samspelet mellan mor och barn påverkas om mamman haft depressiva symtom två månader efter förlossningen. Det är en ambitiös och tidskrävande studie, där man använt en standardiserad observationsmetod för att studera samspelet mellan mor och barn 15 till 18 månader efter förlossningen. Resultaten visade små skillnader mellan barnen till mammor med depressiva symtom och barnen till mammor utan depressiva symtom. De indikerar emellertid ett mindre glädjefyllt samspel och mindre intresse och koncentration i barnens fria lek.
Det är dock vanskligt att dra några långtgående slutsatser av studiens resultat, då mammans depressionsgrad skattades med hjälp av Edinburgh postnatal depression scale (EPDS) vid ett enda tillfälle. I en svensk valideringsstudie har epds visat god sensitivitet (96 procent) men bristande specificitet (49 procent), det vill säga hälften av alla med »höga« poäng på EPDS är »falskt« positiva och har tillfälliga, övergående depressiva symtom. Man vet således inte hur länge kvinnorna haft depressiva symtom, om de haft återkommande depressionsepisoder eller hur de mådde när samspelet studerades 15?18 månader efter förlossningen. Longitudinella studier har visat att depressionens längd är av avgörande betydelse för om barnet kommer att påverkas negativt eller ej.
Studien är ett viktigt bidrag i forskningen kring mor-barnsamspel i samband med postnatal depression. Detta är ett angeläget område, som behöver studeras vidare i Sverige. Författarna lyfter fram betydelsen av att tidigt uppmärksamma kvinnor med depressionstecken efter förlossningen och att ge dem adekvat hjälp.
1. Cooper JP & Murray L. Postnatal depression, clinical review. BMJ, 316: 1884?6, 1998.
2. Wickberg B & Hwang P. Bagatellisera inte nyblivna mammors depressionstecken. Läkartidningen, 13 (98), 1534?1538, 2001.