Kommentar

7 januari 2003

Att genom ett operativt ingrepp få hjälp när cirkulationen i benen inte räcker till, måste betyda mycket för människans hela existens. Detta har Klevsgård och medarbetare beaktat i sin studie rörande livskvalitet efter en lyckad operation. För att belysa livskvalitet användes Nottingham health profile (NHP) och för att undersöka livskvalitet i relation till känsla av sammanhang användes Antonovskys skala. Studien är välgjord med relevant urval för de problem som belyses.

Resultatet, att patienterna med cirkulationsrubbning hade lägre livskvalitet än den friska kontrollgruppen och att de med svårare sjukdom hade den lägsta livskvaliteten, var kanske inte överraskande. Men en annan viktig slutsats är att nhp är ett känsligt instrument och användbart när man vill jämföra olika grupper eller göra utvärderingar av olika åtgärder i omvårdnad och medicinsk behandling.

Ett intressant resultat från studien som, enligt mitt förmenande, inte lyfts fram tillräckligt i ovanstående referat är betydelsen av känsla av sammanhang. I analysen av vad som hade störst inverkan på livskvaliteten framkom dels ankelblodtrycket, dels känsla av sammanhang. Ju högre ankelblodtryck efter interventionen, desto högre livskvalitet. Detta innebär att ankelblodtycket kan ses som en medicinsk indikator för värdering av livskvalitet efter behandling för nedsatt blodcirkulation i benen.

Känsla av sammanhang handlar om förhållningssätt. Hög grad av känsla av sammanhang innebär en känsla av att det som händer går att förstå, är hanterbart och har en mening. Känsla av sammanhang kan ses som en dimension i människans inre styrka. Att högre grad av känsla av sammanhang i tillvaron var kopplat till bättre livskvalitet, kan ses som att människans inre krafter har stor betydelse för hur resultatet av en intervention blir.

Trots att det finns omfattande forskning som visar på betydelsen av människors känsla av sammanhang för bland annat återhämtning efter sjukdom, så beaktas detta alltför lite i klinisk verksamhet. Resultatet av ovan beskrivna studie bidrar till att lyfta fram detta perspektiv. Ett enkelt sätt att skatta känsla av sammanhang, som kan lämpa sig för användning i klinisk verksamhet, har utvecklats av Lundberg och Nyström Peck (1995).


Referenser:
Lundberg O, Nyström Peck M. A simplified way of measuring sense of coherence. Experiences from a population survey in Sweden. European journal of public health, 1995; 5:56?59.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida