Kort vård på lång sikt

Kort vård på lång sikt
Peter Stålhandske är sjuksköterska och chef på beroendeenheten. Han ser samarbetet med kommunerna som en förutsättning för ett bra jobb. Foto: Fredrik Persson

Inga glapp. Beroendevården i Blekinge satsar på att direkt motivera till ett liv utan droger.

4 september 2013

När Bosse kommer till sjukhuset i Karlskrona är han helt slut. Drickandet har slitit hårt på honom och det har blivit lite si och så med maten. Nu måste han få hjälp med att sluta, han klarar inte att hantera abstinensen själv. På beroendeenheten är personalen förberedd på Bosses ankomst eftersom de har ett samarbete med kommunen och därmed hans socialsekreterare. Planen är att Bosse sedan ska vidare till ett behandlingshem.

— Vi träffar kommunernas personal regelbundet. Bra kontakt ger smidigt samarbete mellan huvudmännen och kloka beslut, säger Peter Stålhandske, sjuksköterska och chef på beroende­enheten.

Tidigare hänvisades Bosse och andra med pågående missbruk till psykakuten. Där blev de inte alltid prioriterade, utan skrevs ofta ut för tidigt. En överenskommelse mellan de fem kommunerna och Blekinge läns landsting har ändrat på det. Nu är glappen överbryggade och sjukhuset har tillnyktringsrum som finansieras av kommunerna första dygnet.

Numera är det bara om en patient är så stökig att bälte krävs vid intagningen som han eller hon får vård på psykakuten. Entrén är densamma som för beroendeenheten. En annan fördel med närheten är att jourläkaren lätt kan komma och bedöma om en patient behöver psykiatrisk vård eller kan vårdas på beroendeenheten.

För Bosses del handlar det primärt om att han ska komma på fötter. Han mår dåligt och är i uselt skick. Det är basal omvårdnad som gäller: dusch, hygien, mat och vitaminer. Det var ett tag sedan han hade rena kläder, så han får hjälp med det och att skrubba sig hel och hållen. Abstinensen behandlas enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

— Eftersom han ska vidare till behandlingshem är det viktigt att han är avgiftad så att han inte får abstinens och blir riktigt dålig. Då är det viktigt att planeringen är gjord tillsammans med kommunen, annars går han bara ut igen, säger Lise Sturesson som är sjuksköterska och kbt-terapeut.

Viktiga redskap i arbetet är det vårdprogram som landstinget i Blekinge har formulerat för mindre än ett år sedan och Svenskt beroende­register, där enheten finns med.

På beroendeenheten möts patienterna direkt av någon ur personalen, vården bygger på närhet. En viktig uppgift är att se de små förändringarna och uppmuntra. Eftersom klienterna oftast har oregelbundna och dåliga vanor måste alla som arbetar med dem vara goda förebilder socialt.

— Vi fikar ihop som ett gäng, umgås och äter frukost tillsammans, går en promenad och en runda till butiken med dem som kan, berättar Eva Johnsson Andersson som är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård.

Det handlar både om att inte lova mer än man kan hålla, ta hänsyn och inte vara högljudd, och att se när en klient inte talar sanning.

Många pratar om krogen, det är vad de har gemensamt, men det får de inte göra här. I stället försöker personalen uppmuntra patienterna och ge hjälp till självhjälp.

Den vård beroendeenheten ger är egentligen akutsjukvård. Ändå arbetar de med motiverande samtal, som alla är utbildade i, för att motivera till nykterhet, ett uppdrag som tar år. Peter Stålhandske förklarar det med att denna vård är de första motiverande stegen och att eftervård i kommunens regi följer.

Allt handlar inte om missbruket. Att sluta röka, bra kost och motion är också viktigt. Sjukskötersk­orna pratar med klienterna om för- och nackdelar med att leva som de gör, utan att ställa dem mot väggen och ifrågasätta. Klienterna får berätta om vad som triggar missbruket och tillsammans pratar de om sätt att hantera det.

Det är också viktigt att sätta fokus på annat. I det syftet kan öronakupunktur ha god effekt, konstaterar Roland Carlsson, psykiatrisjuksköterska och kbt-terapeut.

— Vi erbjuder öronakupunktur, Nada, som fungerar jättebra vid abstinensbesvär. En veder­tagen metod som i randomiserade studier har visat sig ge goda resultat. Klienterna blir lugnare, pulsen går ner, abstinensen lindras och de sover bättre. Metoden har inga biverkningar.?

Han berättar att en del patienter väljer akupunktur i stället för läkemedel för att lindra abstinensen. Ungefär 75 procent av personalgruppen har en tredagars grundutbildning.

Samarbetet med kommunerna är viktigt i behandlingen, liksom Sip, den samordnade individuella planen. Eftersom beroendeenheten och kommunen träffas regelbundet och planerar tillsammans, faller klienterna inte längre mellan stolarna.

— Nu gör vi en gemensam planering, till exempel om att klienten ska vara på beroendeenheten en vecka och sedan på behandlingshem, säger Eva Johnsson Andersson.

Enheten har funnits i tre år och flyttade in i nya lokaler, med åtta enkelrum, för två år sedan. När Vårdfokus var på besök var tre patienter inlagda på avdelningen. På dörrarna finns en fiffig magnetlucka som personalen kan öppna med magnetlås. De låser aldrig patientens dörr, men inifrån kan dörren låsas så att medpatienter inte kan gå in.

Till beroendeenheten hör också en substitutionsmottagning, där sjuksköterskorna har dagliga kontakter med många klienter. Där ges inte längre bara substitutionsbehandling, många kommer för stödsamtal. Besöken hjälper patienterna att få en struktur på tillvaron.

Fakta/beroendeenheten i Karlskrona

  • Tar emot patienter från 15 års ålder från hela Blekinge med 150 000 invånare.
  • Intagning sker i huvudsak dagtid i samråd med kommunens missbruksvård. Psykakuten/beroendeenheten är öppen dygnet runt.
  • Alla patienter har egna rum.
  • Ger planerad tillnyktring, abstinensbehandling och utredning.
  • Den genomsnittliga vårdtiden är ungefär sex dygn.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida