Kraftigt utökad rätt i England

I mitten av november presenterade det brittiska hälsodepartementet en lagändring som ger alla sjuksköterskor i Storbritannien möjlighet att fritt förskriva i princip vilka läkemedel som helst.

Genom den utökade förskrivningsrätten kommer patienterna att snabbare och mer effektivt få tillgång till de läkemedel de behöver, sade departementssekreteraren Patricia Hewitt när hon nyligen presenterade lagändringen vid en sjuksköterskekonferens i London.

Parlamentet har godkänt den nya lagen men ska formellt underrättas i mars igen för att den ska kunna börja gälla, vilket troligen blir i april eller maj 2006. Den nya lagen gäller även farmaceuter.

Tre villkor ska vara uppfyllda för att en sjuksköterska i Storbritannien ska få förskrivningsrätt. Hon ska ha arbetat som sjuksköterska i minst tre år, hon ska ha genomgått en speciell utbildning i förskrivningsrätt och den medicinskt an-
svarige läkaren på den enhet där hon arbetar ska ha bedömt att det finns ett kliniskt behov av sjuksköterskans förskrivningsrätt.

Däremot kan läkaren eller arbetsgivaren inte begränsa den utskrivningsrätt som sjuksköterskan har fått genom sin utbildning. Men hon förväntas följa de behandlingsriktlinjer eller vårdprogram som gäller på enheten.

Precis som i Sverige kan engelska sjuksköterskor redan i dag få förskrivningsrätt för ett mycket begränsat antal läkemedel (240 stycken). Enligt den nya lagen ska sjuksköterskor som genomgått utbildning i förskrivning i princip kunna skriva ut allt som finns medtaget i den engelska motsvarigheten till svenska Fass. Undantaget är vissa kontrollerade läkemedel med narkotiskt innehåll.

I praktiken kommer dock förskrivningsrätten att begränsas beroende på var sjuksköterskan är verksam. En diabetessjuksköterska ska kunna skriva ut insulin men förväntas inte förskriva astmaläkemedel om hon saknar kompetens inom just det området.

I lagen dikteras inte vad som är tillåtet och inte tillåtet beroende på specialitet.

– Men precis som i andra fall kan de anmälas till sjuksköterske- och barnmorskerådet som kan stänga av dem eller dra in legitimationen, säger hälsodepartementets presstaleskvinna Sally Aldous.

Hon berättar att många detaljfrågor ännu saknar svar, inte minst vilken utbildning och praktisk träning sjuksköterskorna behöver.

– Just nu diskuterar vi sådana frågor med de brittiska sjuksköterske- och barnmorskeorganisationerna, säger hon.

I de inledande diskussionerna har det föreslagits en utbildning på 38 dagar. Men det har också diskuterats om utbildningen bör kompletteras med specialistfokuserade kurser så att exempelvis sjuksköterskor som arbetar med diabetespatienter får extra kunskaper om diabetesläkemedel, astmasjuksköterskor om astmaläkemedel och så vidare.

Det brittiska läkarförbundet bma har reagerat mycket negativt på lagen. Förbundet anser att patientsäkerheten är hotad och att sjuksköterskorna saknar den kompetens att diagnostisera som behövs för att korrekt behandla patienter med läkemedel. Men enligt Sally Aldous välkomnas lagändringen av många av de praktiserande läkarna.

– I praktiken diagnostiseras många åkommor redan av erfarna sjuksköterskor, framför allt inom primärvården. Många läkare signerar i princip bara vad sjuksköterskorna har skrivit på receptet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida