Krafttag krävs för att förbättra ungdomars psykiska hälsa

Den psykiska hälsan bland ungdomar har försämrats de senaste 10 till 20 åren. Nu måste utvecklingen stoppas. En nyckelroll har skolhälsovården, inte minst skolsköterskorna. Det här framgår av en ny utredning som överlämnades i dag till regeringen.

15 augusti 2006

I utredningen – Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – som överlämnades till förskole- och ungdomsminister Lena Hallengren, tecknas en både dyster och optimistisk bild av ungdomars hälsa.

Från 9 till 30 procent

Dyster för att hälsan så tydligt försämrats under de senaste 10 till 20 åren. I till exempel Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden angav 9 procent av kvinnorna i åldern 16-24 år att de hade besvär av ängslan, oro och ångest 1989. Sex år senare, 2005, var siffran 30 procent. Allt fler ungdomar vårdas också på sjukhus för depression och ångest.

Vad beror då detta på? Utredningen pekar framför allt på två saker: arbetsmarknaden och kraven på allt högre uitbildning.

– Möjligheterna att få arbete har drastiskt försämrats och det är framför allt ungdomarna som drabbas, förklarade utredaren Sven Bremberg när han presenterade utredningen på en presskonferens i förmiddags.

Dessutom, sa han, krävs det i dag mer för att klara de omställningskrav som globaliseringen innebär, till exempel mer utbildning, och det är på ungdomen som de största kraven har ställts. Det skapar både stress och oro för att inte klara kraven.

Mycket kan göras i skolan

Men det finns möjligheter att ändra utvecklingen, och det är där optimismen kommer in. Utredningen kommer med en rad förslag som bland annat rör skolan:

* Att skapa ett pedagogikens SBU som bland annat ska ta fram systematiska kunskapsöversikter och dit de enskilda skolorna ska kunna vända sig med frågor.

* Att utveckla de Internetbaserade resultatsystem som finns i dag på Skolverket så att de innehåller information om till exempel elevernas psykiska hälsa och deras upplevelse av arbetsmiljön i skolan.

– Och de uppgifterna ska gälla läget före nian. Tittar man på nian är det för sent, menade Sven Bremberg.

Nationella mätningar

Bland de övriga förslagen finns att Socialstyrelsen ska få genomföra sitt tidigare förslag om nationella mätningar av psykisk hälsa för att följautvecklingen. Socialstyrelsen ska också få i uppdrag att se över om vården verkligen följer ett riksdagsbeslut  från 1997 om prioriteringar av insatser som rör barn och ungdomars hälsa.

– Vårt intryck är att man inte gör det i dag, sa Sven Bremberg.

Skolhälsovården har enligt utredningen en nyckelroll i arbetet med att förbättra ungdomens hälsa, och då inte minst skolsköterskorna.

– De utför redan i dag viktiga arbetsuppgifter, men om de skulle få möjlighet till utbildning och stöd skulle de kunna göra mycket mer, sa Sven Bremberg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida