Kunskap kan sänka kostnad

Uroterapeutisk förening i Norden har tagit fram ett niopunktsprogram för att minska de ständigt ökande kostnaderna för hjälpmedel mot urininkontinens.

2 september 2002

Birgitta Lindehall är ordförande i föreningen. Till vardags arbetar hon som barnsjuksköterska och uroterapeut vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Hennes erfarenhet är att många av dem som förskriver och använder hjälpmedel i vården saknar kunskap om nyheter inom forskning, behandling och hjälpmedelssortimentet.

I dag får varken läkare eller sjuksköterskor undervisning i inkontinensvård. Detta trots att alla kommer att möta dessa patienter var de än arbetar.

? Därför borde en obligatorisk kurs om inkontinens ingå i både sjuksköterske- och läkarutbildningen, säger Birgitta Lindehall.

Nya metoder
Men även de som förskriver eller arbetar med inkontinenta patienter behöver kontinuerlig vidareutbildning, eftersom nya behandlingsmetoder ständigt utvecklas.

Den vanligaste åtgärden vid urininkontinens är att ge patienten någon form av hjälpmedel.

Redan 1996 gick kostnaderna för hjälpmedel på en miljard kronor i Sverige. Och ökningen fortsätter.

Diagnostik och aktiv behandling utgör endast en liten del. Detta trots nya studier som visar att modern behandling ger förbättringar för nära 70 procent av kvinnorna.

? Men här finns också en skillnad mellan olika generationer, påpekar Birgitta Lindehall.

Det finns ingen som för den äldre generationens talan. Både bland de äldre och bland vårdpersonalen finns en föreställning om att urininkontinens ?kommer med åren? och att det är något man får leva med.

Pottan på frammarsch
Kateteranvändningen har minskat kraftigt de senaste 20 åren, men en liten ökning tycks vara på väg. Även pottan tycks vara på frammarsch. Nya moderna modeller finns i flera varianter.

Hjälpmedel används främst av kvinnor. Men andelen hjälpmedelsanvändare bland män ökar brant efter 70 års ålder. Uppemot 80 procent av de inkontinenta inom institutionsvården har hjälpmedel. Absolut vanligast är blöjor.

Att de absorberande hjälpmedlen används så flitigt beror delvis på att de är effektiva.

? Kanske för effektiva. De varken luktar eller syns. Risken finns att stressad personal inte hinner följa patienten till toaletten, utan sätter på ett skydd i stället. Därför måste personalen få mer kunskap, anser Birgitta Lindehall.

NIO PUNKTER FÖR BÄTTRE INKONTINENSVÅRD
Niopunktsprogrammet för en utvecklad inkontinensvård är formulerat av Uroterapeutisk förening i Norden i samarbete med Distriktssköterskeföreningen i Göteborg och Neurologiskt handikappades riksförbund i Västra Götaland.

1. Underlätta snabb vårdkontakt med undersökning och behandling.
2. Skapa inkontinensmottagningar i primärvården.
3. Uppmärksamma unga vuxna med urininkontinens.
4. Informera allmänheten om sjukdomen.
5. Ge vårdpersonalen kunskap och information.
6. Inför obligatorisk inkontinensutbildning
i sjuksköterskeprogrammet.
7. Kräv utbildning av hjälpmedelsförskrivarna.
8. Bilda patientföreningar för urininkontinenta.
9. Utarbeta policy för offentliga toaletter.Kräv utbildning av hjälpmedelsförskrivarna.
8. Bilda patientföreningar för urininkontinenta.
9. Utarbeta policy för offentliga toaletter.


LÄSTIPS
Cottenden A-M, Dean G E, Brooks R J med flera. Disposable bedpads for incontinence: Predicting their clinical leakage properties using laboratory tests. Medical Engineering & Physics 1998; 20:347?359.

Distriktssköterskeföreningen i Göteborg, NHR i Västra Götaland, Uroterapeutisk förening i Norden. Rapport om urininkontinens. Kan beställas via PR-byrån GCI på telefon 031-61 68 81.

Fader M, Cottenden A & Brooks R. The CPE Network: Creating an evidence base for continence product selection. JWOCN 2001; volym 28, nummer 2:106?112.

Garattini L. The reimbursable incontinence pads market for outpatients in five European countries. A comparative analysis. Helpac 2001; 2:89?90.

Hahn I, Milsom I med flera. Long-term results of pelvic floor training in female urinary incontinence. British Journal of Urology 1993; 72:421?427.

Milsom I med flera. Incontinence aids in Sweden: users and costs. British Journal of Urology International 2001; 88: 893?898.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida