Kurvan pekar uppåt

Vårdförbundets medlemmar har haft arbetsmarknadens bästa löneutveckling de senaste åtta åren.

Med en löneökning på i genomsnitt drygt 51 procent de senaste två avtalsperioderna överträffar sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker alla andra anställda inom kommuner och landsting.

Andra fackförbund med stora grupper kommun- och landstingsanställda kan inte matcha Vårdförbundet. Medellönen för läkarna har under samma tid ökat med 44 procent. Lärarna inom Lärarförbundet har fått upp medellönen med 40 procent. Kommunals medlemmar har fått 33 procent mer.

Om man jämför löneläget med en genomsnittlig verkstadsarbetare blir Vårdförbundets framgång ännu tydligare.

1995 var lönerna i stort sett på samma nivå. 2002 hade Vårdförbundets medlemmar dragit ifrån – för varje hundralapp en verkstadsarbetare tjänade hade en medlem i Vårdförbundet 115 kronor. Så mycket mer än den gruppen har medlemmarna i Vårdförbundet aldrig tjänat, åtminstone inte sedan 1982 (där den tillgängliga statistiken börjar).

Sedan ska man också komma ihåg att procent är en sak och kronor en annan. Fortfarande tjänar en genomsnittlig läkare dubbelt så mycket som en medlem i Vårdförbundet. Medellönen för läkarna är 44 740 kronor, för Vårdförbundets medlemmar 22 420 kronor, för lärarna 21 620 kronor och för Kommunals medlemmar 16 740 kronor.

Framgången bygger enligt förbundet på de nya idéer om hur löner ska sättas som skrevs in i avtalet 1996. Det handlar om individuella lönesamtal mellan chefer och anställda och att man inte har fixerat en lönesumma att fördela utan använt så kallade lägstpotter.

Det handlar också om marknadskrafter, där just bristen på sjuksköterskor under de gångna åren hjälpt till att höja lönenivån. Därför kan det vara intressant att se hur löneutvecklingen sett ut de senaste två åren (2002 och 2003) då landstingens sämre ekonomi har bromsat rekryteringen av sjuksköterskor och marknadskrafterna inte längre varit en lika stor hjälp i löneförhandlingarna som de tidigare har varit.

Statistiken för 2002 visar att löneutvecklingen i alla förbund vi gjort jämförelser mellan har varit i stort sett lika stor, 4,2-4,4 procent (Vårdförbundet 4,3 procent). 2003 var spridningen något större – från 3,5 procent för Lärarförbundet till 4,2 för Vårdförbundet. Kommunals vårdanställda fick förra året 4,5 procent mer i lön.

Även om Vårdförbundets medlemmar har höjt sina löner med 51 procent de senaste åtta åren måste man komma ihåg att det är ett genomsnitt för hela medlemskåren. Det skiljer mellan olika yrkesgrupper och det skiljer över landet. Och, framför allt, det skiljer mellan individer.

I Stockholm tjänar en genomsnittlig medlem 24 030 kronor. Näst högst löner har man i Uppsala län med 22 800 kronor. De lägsta lönerna betalas ut i Östergötland, 21 370 kronor, och Västerbotten, 21 520 kronor.

1995 låg norrbottenslönerna i topp. Nu placerar de sig i mitten av tabellen efter den sämsta löneutvecklingen av alla län (47 procent på åtta år). Lönerna i Stockholm låg 1995 i mitten av skalan och är nu alltså överlägset högst. Där har lönerna stigit med 64 procent.

Kommunanställda medlemmar i Vårdförbundet tjänar i genomsnitt en knapp tusenlapp mer än landstingsanställda:
23 200 respektive 22 270 kronor.

Källor:
Statistik från respektive förbund

Åtta år med individuell lönesättning
– en framgångshistoria
(Vårdförbundet);

Löner och löneutveckling för medlemmar
i Kommunal
(Kommunal)