Kvinnans sjukhusfobi slutade med dödfött barn
Den 32-åriga kvinnan hade uttalad sjukhusfobi och väntade sitt första barn. När hon väl kom till förlossningsavdelningen var barnet dött.
Mamman anmälde den barnmorska och läkare som följt henne vid mödravården till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Kvinnan ansåg att de inte hade tagit hennes sjukhusfobi på allvar. Hon anmälde även två larmoperatörer vid sos-alarm och den barnmorska som konsulterades av sos-alarm för att mamman inte blev förd med ambulans till sjukhuset.
På grund av sin sjukhusfobi kom kvinnan inte i kontakt med mödrahälsovården förrän hon var i sjunde månaden. Vid ett första hembesök av barnmorskan vid mödrahälsovården togs rutinmässiga kontroller på mamman. Hon tillät inte att fostret kontrollerades.
Barnmorskan informerade överläkaren om undersökningen och följde med mamman till en ultraljudsundersökning. Vid ett extra läkarbesök lades en handlingsplan upp som garanterade kvinnan extra stöd under förlossningen.
Förlossningen fortskred normalt fram tills maken ringde sos-alarm och begärde att hans hustru skulle hämtas med ambulans till sjukhuset. Larmoperatören kopplade samtalet vidare till en barnmorska på kvinnokliniken. Hon talade med mamman som förnekade att hon hade värkar och vattenavgång. Mamman ville inte komma till förlossningsavdelningen. Barnmorskan informerade jourhavande läkare, som ansåg att de inte kunde göra mera för tillfället.
Dagen därpå tog barnmorskan kontakt med kollegan på mödravårdscentralen. Denna ringde till mamman på morgonen och fick till svar att hon mådde bra men hade diarréer. Mamman lovade att höra av sig när värkarbetet startade. Barnmorskan ringde även till maken och bad honom kontakta henne om han kände sig orolig. Strax efter lunch ringde barnmorskan ännu en gång till mamman som återigen uppgav att hon mådde bra men hade diarréer.
Två dagar senare ringde maken till sos-alarm igen. Samtalet kopplades även denna gång vidare till förlossningsavdelningen. Innan någon hann svara hade han lagt på luren. Senare ringde mamman själv till barnmorskan på mödravårdscentralen. Hon sa att hon ville åka till sjukhuset på grund av att hon förutom diarrén även hade blödningar i tarmen.
20 minuter senare åkte de tillsammans in till förlossningsavdelningen. Vid undersökningen konstaterades att fosterljud saknades.
Ansvarsnämnden skriver i sin bedömning att man i princip inte kan ta in en gravid kvinna på en förlossningsavdelning mot hennes vilja. Trots den tragiska utgången anses ingen av de anmälda yrkesutövarna ha åsidosatt sina skyldigheter vid omhändertagandet av mamman under hennes graviditet.
Beslutet har vunnit laga kraft (HSAN 912/01:b5).