Kvinnor lämnar återbud till mammografiundersökning

— Efter sommaren ringer många kvinnor och lämnar återbud till sin tid för screening av brösten med mammografi. I flera fall vill de som ringer inte ge någon förklaring till varför de tackar nej. Det säger Gunilla Svane, röntgenläkare vid mammografisektionen på Karolinska sjukhuset.

Återbuden har ökat efter de kritiska debattartiklar om mammografiscreening som publicerades i Svenska Dagbladet i somras. Debatten för och emot screening med mammografi fördes under våren i Läkartidningen och fick stor uppmärksamhet också i Danmark och Storbritannien.

I de kritiska artiklarna hävdar de båda läkarna Göran Sjönell och Lars Ståhle att det vetenskapliga underlaget för att genomföra screeningen är osäkert. Det kan inte bevisas att dödligheten i bröstcancer har minskat sedan screeningen startade, säger de. De kritiserar på flera punkter den studie, genomförd i bland annat Kopparbergs län, Malmö och Stockholm, som ligger till grund för Socialstyrelsens rekommendationer för screening av kvinnor mellan 40 och 74 år. Resultaten står inte i relation till kostnaderna för screeningen, anser de.

Socialstyrelsen anser att de båda läkarna kommit till sina slutsatser med felaktiga antaganden och bristande metodik. Dödligheten i bröstcancer påverkas inte enbart av diagnostiken utan också av andra faktorer, exempelvis nya behandlingsmetoder, påpekar Socialstyrelsen.

Ökad risk att drabbas
Socialstyrelsen tycker inte att det i dagsläget finns anledning att ändra de rekommendationer för mammografi som gäller. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och risken att drabbas har ökat under de senaste decennierna i hela Västeuropa. Varje år insjuknar cirka 5 000 svenska kvinnor. Socialstyrelsen rekommenderar även i fortsättningen att kvinnor mellan 40 och 74 år ska omfattas av screeningen. Det undersökningsintervall som rekommenderas är 18 månader för kvinnor under 55 och 24 månader för kvinnor äldre än 55 år.
50 år är startålder för screening i många landsting, men några kallar kvinnor från 40 eller 45 års ålder.

Oron över kvinnornas tendens att tacka nej till mammografi var stor bland de röntgenläkare och röntgensjuksköterskor som samlades till det fjärde nordiska symposiet för mammografiscreening i Stockholm i augusti. Tidig diagnos av en cancertumör är helt avgörande för prognosen, enligt de röntgenläkare som redovisade studier från olika nordiska länder. Röntgenläkarna och sjuksköterskorna är rädda för att de kvinnor som nu undviker mammografi ska få sin eventuella tumör diagnostiserad i ett senare stadium, och därmed få en sämre prognos än de skulle behöva ha.

– I stadier när en tumör är mindre än 15 millimeter är den oftast omöjlig att upptäcka genom palpation men kan mycket väl vara synlig på bröströntgen. In situ-cancer och cancer av stadium 1 står nu för 50 procent av nyupptäckta cancrar i Sverige, säger Gunilla Svane.

Falskt positiva röntgensvar oroar
En del av den kritik Göran Sjönell och Lars Ståhle framfört gäller att kvinnor oroas i onödan av falskt positiva röntgensvar. Socialstyrelsen påpekar vikten av double reading, det vill säga att två läkare, oberoende av varandra, bedömer röntgenbilden. Brist på röntgenläkare gör dock att detta inte alltid kan upp fyllas.

Socialstyrelsen säger också i sina allmänna råd för återkommande hälsoundersökning med mammografi att riskerna med den ackumulerade stråldosen bör beaktas.

Med anledning av debatten tillsätter Socialstyrelsen en oberoende expertgrupp som ska granska det vetenskapliga underlaget för bröströntgen och följa upp effekterna av screeningen. Uppgifter om stadieindelning av nyupptäckta tumörer ska samlas in från olika landsting.

– Om vi kan se att de tumörer som diagnostiseras framöver är mindre och av tidigare stadier än tidigare kan vi dra
slutsatsen att screeningundersökningen varit lyckad, säger Måns Rosén vid Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen.