Labbsvar på Internet

Akademiska laboratoriet i Uppsala vill göra det möjligt för patienterna att själva hämta hem sina labbsvar via Internet. ? För mig är det en självklarhet att patienten äger resultaten av de undersökningar vi gör inom vården. Allt annat är förmynderi, säger klinikchef Lars-Olof Hansson.

3 februari 2003

Sedan Lars-Olof Hansson tillträdde sin tjänst för snart två år sedan har han, tillsammans med överläkaren Anders Larsson, varit den drivande kraften i arbetet med att utveckla den patientnära analysverksamheten i Uppsala läns landsting. Innan han kom till Akademiska sjukhuset var han enhetschef vid klinisk kemi på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Även där ledde han utvecklandet av den patientnära laboratoriemedicinen. Det mynnade bland annat ut i att akutmottagningen på Karolinska fick ett eget laboratorium som drivs och bemannas av klinisk kemi.

Modellen hämtade han från Borås, som var först i landet med att inrätta eget akutlabb. I Borås är laboratoriet bemannat med biomedicinska analytiker dygnet runt, på Karolinska endast under de timmar på dygnet då patienttillströmningen är som störst. Likadant kommer det att bli på akuten i Uppsala.

Styrgrupp för säkerheten
Det finns nu en plan för hur den patientnära analysverksamheten ska organiseras i Uppsala.

? För att få kontroll över kostnadsutvecklingen och säkerheten krävs det en styrgrupp, säger Lars-Olof Hansson.

Man vill harmonisera de decentraliserade verksamheterna med centrallabbet så att samma patientnära metoder används på hela sjukhuset eller i hela landstinget. Ett värde som produceras med den patientnära analysutrustningen ska återspegla samma värde som om analysen hade körts centralt.

? Kör alla sina egna metoder och använder sig av olika referensvärden blir det kaos i vården. I fortsättningen kommer därför inga enheter att få köpa in egen analysutrustning utan att först ha fått klartecken från oss på klin kem. All ny utrustning måste utvärderas av oss.

Lars-Olof Hansson pekar också på vikten av att man har ett kvalitetstänkande och att det finns utbildningsprogram för dem som ska köra analyserna patientnära.

Han berättar att han nyligen utsett biomedicinska analytikern Kerstin Johansson till instruktör och samordnare. Tillsammans med den processansvarige läkaren Anders Larsson ansvarar hon för den patientnära verksamheten inne på sjukhuset.

Säker koppling till patient-ID
I Uppsala tillhör primärvårdslabben inte centrallaboratoriet rent organisatoriskt. Men även inom primärvården finns en biomedicinsk analytiker med instruktörs- och samordningsansvar för patientnära analyser, Kristina Palmberg. Hon är anställd av primärvården men får hjälp av klin kem med metodbeskrivningar, kontrollmaterial och intellektuell support.

Inne på sjukhuset är det tänkt att alla analyser som görs patientnära ska vara kopplade till en central server. Det ökar möjligheterna att spåra analyserna om något blir fel.

En annan fördel är att resultaten automatiskt förs över till patienternas elektroniska journaler, vilket sparar tid ? inte minst för sjuksköterskorna.

Vid allt analysarbete är det viktigt med en säker koppling mellan mätresultatet och patientens id. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har de sedan en tid använt sig av ett system med optiskt eller elektroniskt avläsbar märkning av patientens identitet via streckkoder på patientarmbanden. Också den som tar provet knappar in sin identitet i analysapparaten. Både provtagarens och patientens id följer på så sätt automatiskt med provet, från provtagning till färdigt resultat. Akademiska laboratorier har sökt pengar till ett liknande system.

? Ett alltför stort problem med de patientnära analyserna är att doktorn eller sjuksköterskan gärna »stoppar resultaten i fickan«. Dessutom händer det faktiskt att prover blandas ihop så att identiteterna blir felaktiga. Med ett elektroniskt system med streckkoder skulle de problemen i princip elimineras.

Samtidigt som all patientnära analysverksamhet samordnas i ett nätverk finns planer på att utnyttja den digitala tekniken för webbpublicering av provresultaten. Genom att ange en kod ska patienterna enkelt kunna komma åt svaren.

Bara fördelar för patienten
Förslaget är ännu inte godkänt av sjukhusledningen och det återstår fortfarande en del säkerhetsproblem att lösa.

? Om sjukhusledningen går med på det hoppas jag att vi ska ligga ute på nätet redan till våren. Däremot kan man nog räkna med att det tar lång tid innan vi får med oss andra labb. Och jag är övertygad om att många läkare kommer att vara negativa till idén, säger Lars-Olof Hansson.

Själv kan han inte annat än att se fördelar för patienten.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida