Lång väg till gemensamt omvårdnadsspråk
Resultaten av en svensk studie, där ett internationellt system med begrepp som beskriver praktisk omvårdnad prövas, tyder på att systemet behöver utvecklas ytterligare.
I Sverige samarbetar Svensk sjuksköterskeförening, ssf, och Vårdförbundet i ett projekt för att pröva icnp, ett internationellt klassifikationssystem för praktisk omvårdnad som har utvecklats av icn. Försök pågår med datoriserat beslutsstöd med färdigformulerade omvårdnadsdiagnoser som, när man väljer en diagnos, ger alternativa förslag till åtgärder.
Alltför obearbetat system
Vid ICN-kongressen presenterades den svenska studien av Margareta Ehnfors, som är docent vid Örebro universitet och Sveriges representant i den kommitté som arbetar med icnp inom icn. De analyser av resultatet som hittills har gjorts visar att sjuksköterskorna var positiva till idén med standardiserade uttryck, men att det är ett alltför obearbetat system som ännu inte är praktiskt användbart.
– Många begrepp är inte relevanta för sjuksköterskan när hon dokumenterar omvårdnad. Det finns exempelvis en mängd övergripande begrepp, medan det däremot finns få nyanserade beskrivningar av konkreta vårdproblem, säger Marianne Lidbrink som representerar Vårdförbundet i den svenska projektgruppen.
Kräver datorapplikation
Gruppen, som leds av Margareta Ehnfors, har därför beslutat att inte sprida den svenska versionen ännu.
Men den engelska finns på icn:s hemsida www.icn.ch/icnp.htm
– Om systemet ska vara praktiskt användbart krävs dels att det finns en datorapplikation eftersom det är alldeles för komplext för att användas manuellt, dels att det bygger på ett mer nyanserat och omvårdnadsnära språk, säger hon.
Sjuksköterskor har sedan lång tid närt förhoppningen att hitta ett gemensamt språk, med begrepp som beskriver företeelser och nyanser i omvårdnaden som inte finns i den medicinska terminologin. icn initierade 1989 ett arbete för att nå dit och året därefter startade en projektgrupp bestående av sjuksköterskor från olika länder. Gruppen presenterade 1996 en första version av ICNP, alfaversionen, och tre år senare kom betaversionen.
Även om det dröjer innan det kommer en ny version av ICNP råder ingen tvekan om att det är ett viktigt arbete:
Beskriva problem
– Vi måste kunna beskriva patientens problem och vad sjuksköterskor gör. Det vet vi alldeles för lite om. Framför allt vet vi inte heller vilken effekt omvårdnaden har – vad som är bra eller mindre bra för patienten, säger Margareta Ehnfors.
Arbetet med att skapa ett gemensamt språk för omvårdnad fortsätter alltså. Under tiden är de internationella kontakterna nödvändiga. För utvecklingen av systemet i Sverige måste hänsyn tas till vad som händer på det här området internationellt.
Den som vill läsa mer om ICNP kan gå in på ICN:s hemsida www.icn.ch/icnp. htm
(Vårdfacket har tidigare skrivit om utvecklingen av ICNP i nummer 7/97, 10/97 och i 2/99.)