»Låt barnen avgöra om och när de vill prata«

Skolsköterskan Ingrid Ronnje i Malmö arbetar i en stadsdel där fem skolbänkar stod tomma när vårterminen började. Liksom andra skolor hade de förberett sig väl inför barnens ankomst. Ingrid Ronnje hade dessutom egen erfarenhet av naturkatastrofen.

Att jag själv drabbades av vågen har varit till god hjälp i mötet med eleverna. De har fått höra mig prata om min rädsla, om ångesten och osäkerheten – kommer vågen igen? Och det har gett mig förståelse för de drabbade barnen, säger skolsköterskan Ingrid Ronnje.

Stadsdelen Limhamn-Bunkeflo i Malmö där hon arbetar hör till det hårdast drabbade rektorsområdet i Malmö. Fem elever saknades efter semester i Thailand, ett antal barn hade varit med om katastrofen och flera andra hade vänner eller släktingar som saknades.

På studiedagen som inledde terminen fick personalen en genomgång. En del gick också på det seminarium för skolpersonal som Rädda barnen höll på eftermiddagen. När eleverna började fanns krisgruppen där. En psykolog och personal från församlingen fanns på plats tillsammans med lärare, skolpersonal och elevhälsa.

I första hand var det lärarna som tog hand om barnen, men resurspersonalen fanns till hands. Ingrid Ronnje var själv med i en klass där det fanns barn som hade varit med om katastrofen och hade skadade familjemedlemmar.

– Mamman till en pojke hade berättat att han absolut inte ville gå till skolan. Nu satt han där och lyssnade när jag berättade om hur jag hade oroat mig för alla frågor som väntade när jag kom till skolan. Men att det lättade då jag hade berättat.

Ingrid Ronnje fick frågor från alla barnen och sedan lossnade det också för pojken. Hon påpekar att barn tar det mesta väldigt naturligt. Och att de av naturen har en stor självläkande förmåga.

– Låt den processen ha sin gång och ta sin tid. Prata gärna med personalen om hur barnen och de själva mår. Men prata inte för mycket med barnen. Tvinga inte på dem alla otäcka bilder igen och igen genom att fråga stup i kvarten. Det finns många vuxna på skolan som de har kontakt med om de vill prata: specialpedagoger, skolvärdinnor, elevassistenter och annan personal.

Hon berättar om en flicka som några dagar efter skolstarten kom till henne med ont i hjärtat. Hon hade bytt skola och det visade sig att en pojke saknades i den klass där hon tidigare hade gått. Sorgsna barn får ofta ont i magen, huvudet eller någon annanstans och går då till syster för sina krämpor.

Alla barn som har återvänt från länder där flodvågen vällde fram har inte haft traumatiska upplevelser – och de som har haft det reagerar olika på samma erfarenhet. Också många som inte var med kan må dåligt. Tysta kan bli ännu tystare och överaktiva än mer aktiva. Var vaksam och närvarande och behandla varje barn individuellt. Barnen kan behöva lite extra prat och omsorg under mycket lång tid.

Informationsmaterial om barn i sorg och kris finns på Rädda barnens webbplats: www.rb.se.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida