Lättare flytta inom EU – men få gör det

Sjuksköterskebristen innebär att rörligheten ökar i hela Europa, också för svenska sjuksköterskor. Några stora mängder kommer det dock knappast att röra sig om, tror Vårdförbundets vice ordförande Margareta Albinsson.

Bristen på sjuksköterskor är stor i de flesta västeuropeiska länder, trots att rekordmånga sjuksköterskor finns ute i verksamheten. Överallt diskuteras problemet, både i respektive land och i sjuksköterskornas internationella organisationer, men några klara lösningar finns knappast.

– Bristen är en internationell företeelse, speciellt i Västeuropa. Däremot finns det ett överskott i Polen medan det är oklart hur det ser ut i övriga Östeuropa, säger Margareta Albinsson.

Ingen större rörlighet
Trots likartade kunskaper finns det totalt sett ingen större rörlighet inom Europa, med något undantag. Ett sådant är den fransktalande delen av Schweiz där franska sjuksköterskor står för en stor del av verksamheten.

Margareta Albinsson nämner fler orsaker till att inte fler tar jobb i andra länder:

*Språket. Då gäller det inte enbart respektive lands eget språk utan även dess omvårdnadsspråk. I Storbritannien till exempel läggs det ner ett stort arbete på att spansktalande sjuksköterskor ska förstå den brittiska omvårdnaden. Konsekvensen är att rörligheten ofta begränsas till andra länder med samma språk.
* De skilda kulturmönstren.
* Att sjuksköterskor får göra olika mycket i respektive länder. Det skulle kunna gynna svenska sjuksköterskor som arbetar mer självständigt än kol-legerna i många andra länder.

Det ökade internationella arbetet kommer med stor sannolikhet att leda till en ökad rörlighet över nationsgränserna, inte minst när en rad östländer kommer med i eu.

Höjd utbildningsnivå
– I Östeuropa pågår ett intensivt arbete med att höja utbildningen till den nivå som krävs i eu, precis som när vi i Sverige förlängde vår sjuksköterskeutbildning från två till tre år, säger Margareta Albinsson.

Bland sjuksköterskor i Östeuropa finns det, säger hon vidare, många sjuksköterskor som gärna skulle vilja flytta till Västeuropa för att få högre lön och bättre arbetsförhållanden, något som både kan skapa problem och möjligheter.

– Det finns en risk för att de dumpar marknaden genom att acceptera lägre lön eftersom den ändå blir mycket högre än den de har i sitt hemland. Men då måste facken i väst bevaka så att arbetsgivaren inte utnyttjar detta.

Kan lära av andra
– Det finns också en del som anser att vi i väst utnyttjar situationen och genom att rekrytera utländska sjuksköterskor utarmar sjukvården i deras hemländer. Men kanske är det tvärtom: att vi hjälper till med att höja de ländernas sjukvårdsstandard. Vi vet ju att de flesta återvänder hem efter några år, och då gör de det med nya kunskaper och erfarenheter, säger Margareta Albinsson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida