Levnadsvanor och läkemedel har minskat hjärtsjukdomarna

De senaste decennierna har både sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar minskat kraftigt i Sverige. Lena Björck är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för medicin vid Göteborgs universitet och hon har tittat på varför.— Hälften beror på livsstil och en tredjedel på läkemedel, säger hon.

Svenskarna medicinerar med läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom som aldrig förr. Hjärtmedicinen står för en knapp fjärdedel av all läkemedelsbehandling och bland Sveriges tio mest använda läkemedel förra året var hälften blodtryckssänkare eller blodfettsänkare.

Men är det rimligt att använda så mycket läkemedel, och gör de egentligen någon nytta, eller är det fråga om en övermedicinering av Sveriges befolkning?

– Det är absolut inte någon övermedicinering, snarare tvärtom. De mediciner ­som är bevisat effektiva skulle behöva användas ännu mera, säger Lena Björck.

– Det är klart att läke­medlen gör nytta, se bara på minskningen i sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, säger Peter Nilsson, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Malmö universitetssjukhus, Umas, och en av Sveriges främsta experter på behandling av hjärt-kärlsjukdomar.

Under de senaste dryga 20 åren har andelen som drabbas av en hjärtinfarkt för första gången till exempel minskat med en tredjedel och andelen som dör av sin infarkt har halverats, enligt Lena Björck.

Hennes forskning går ut på att ta reda på hur mycket av detta som har orsakats av livsstilsförändringar och hur stor roll läkemedelsbehandlingen har haft.

– Mer än hälften av minskningen beror på en förändrad livsstil i befolkningen och ungefär en tredjedel kan förklaras av medicinsk behandling, säger hon.

Främst handlar det om en ganska rejäl kolsterolsänkning i befolkningen, men även den minskade rökningen har påverkat. Sänkningen av kolesterol­värdet i befolkningen hänger i första hand ihop med nya kostvanor, enligt Lena Björck.

– Vi använder bättre fett, mer oliv- och rapsolja, och vi äter mera frukt och grönsaker, säger hon.

När det gäller läkemedel handlar det både om att det har kommit nya bättre läkemedel, men även om att de gamla medlen används på nya sätt.

– Betablockad vid hjärtsvikt ingår nu i standardmedicineringen, men det var ju kontraindicerat från början, säger Lena Björck.

Den största nyttan med läkemedel fås när de används sekundärpreventivt efter en hjärtinfarkt, enligt Lena Björck. Men en försvarlig del av medicineringen går ju ut på att behandla riskfaktorer som högt blodtryck hos, i övrigt, friska människor.

– Behandlar vi inte högt blodtryck så kommer vi att se fler hjärtinfarkter, men framför allt fler fall av stroke och hjärtsvikt.

Men om nu livsstilsförändringarna har haft störst effekt på minskningen i hjärtsjukdom borde man inte använda sig mer av dem i sjukvården?

– Rökstopp och ökad motion är inget svårt att rekommendera. Ökad motion ser jag som nyckeln till bättre folkhälsa och minskad rökning är särskilt viktigt för gravida kvinnor eftersom det påverkar nästa generation, säger Peter Nilsson.

I jämförelsen med läkemedelsbehandling framställs ofta livsstilsförändringar som ett närmast gratis alternativ till läkemedel, men den bilden vill Peter Nilsson nyansera.

– Ska livsstilsförändringarna bedrivas inom sjukvårdens ram så kostar det ju en massa pengar för återbesök med mera, säger han.

I valet mellan livsstilsförändringar och läkemedel blir svaret alltså både och.

– Jag tycker inte att det finns något motsatsförhållande mellan dessa två. Livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling går hand i hand, säger Lena Björck.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida