Lidandets ansikte hos kvinnor med bröstcancer

Arman M, Rehnsfeldt A, Lindholm L & Hamrin E. The face of suffering among women with breast cancer - being in a field of forces. Cancer Nursing 2002, 25(2):96-103.

1 september 2003

Bakgrund: Den teoretiska bakgrunden till studien är Katie Erikssons vårdvetenskapliga forskning om mänskligt lidande (1, 2). Patientens lidande ses som grundvalen för vårdande och det antas att all vård utförs med syftet att lindra lidande. Lidande är ett begrepp med mycket djup och kan sammanfattas: lidande är människans upplevelse av en situation som hon uppfattar som ond eller hotfull. Lidandet är även förknippat med den mening som förlusten eller hotet har för personen. För att förstå en lidande människa och kunna lindra hennes lidande genom att känna igen och bekräfta det, måste vi i ett vårdande perspektiv först lära oss vad det mänskliga lidandet är.

Syfte: Att studera lidandets gestalt som den skildras av kvinnor med bröstcancer samt att öka kunskapen kring betydelsen av närstående i lidandets kamp.

Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ metod kallad Vancouverskolans fenomenologi introducerad i Skandinavien av Sígrídur Halldórsdóttir (3). I studien har 17 kvinnor med bröstcancer och 16 närstående till dessa kvinnor intervjuats i öppna kvalitativa intervjuer.

Resultat: Fynden belyser hur upplevelsen av lidandet berörde kvinnornas hela existens som värden, prioriteringar och relationer. Bildligt kan upplevelsen ses som ett kraftfält som inverkade på allt i kvinnornas liv och alla människor som de kom i kontakt med på ett ömsesidigt sätt. Ordet cancer har en metaforisk kvalitet i vår kultur och kraftfältet uppstod uppenbarligen ur detta fenomen. Existentiella frågor om liv och död och meningen med livet visade sig. I lidandet var kvinnornas beroende av andra, närstående såväl som vårdpersonal, framträdande. Kvinnornas lidande i samband med vård var också ett synligt tema. Det kroppsliga lidandet nämndes men hade en tillbakadragen plats i beskrivningarna.

Slutsatser: Lidande verkade både uttryckas, uppstå, intensifieras och lindras i relationer med andra människor. Kvinnorna strävade efter nära och sanna relationer och när dessa inte uppstod riskerade hennes lidande att intensifieras. Mycket av det lidande och de uttryck för lidande som härrör från bröstcancer verkar utifrån patienternas upplevelser fortfarande vara okänt för personal i cancervården.

Finansiärer: Forskningsrådet för sydöstra Sverige, forss.

Korrespondens: Maria Arman, institutionen för hälsovetenskap, naturvetenskap och matematik (ihn), Blekinge tekniska högskola, 371 79 Karlskrona. E-post: maria.armanbth.se.

Referenser: 1. Eriksson K. Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning, 1994.

2. Eriksson K. Understanding the world of the patient, the suffering human being: the new clinical paradigm from nursing to caring. Advanced Practice Nursing Quarterly 1997; 3(1):8-13.

3. Halldórsdóttir S. The Vancouver school of doing phenomenology, publicerad i Qualitative Methods in the Service of Health, Fridlund B och Hilding C (red.) Studentlitteratur: Stockholm 2000.

Kommentar
Armans och medarbetares studie av upplevelser av lidande bland kvinnor med bröstcancer är angelägen. Omvårdnadsforskningen om kvinnor med bröstcancer har fokuserat på andra aspekter, till exempel livskvalitet.
Livet med bröstcancer är som att vara i ett kraftfält av spänningar mellan cancern, lidandet, liv och död, enligt studiens huvudtolkning. Det innebär att även närstående och relationer med andra påverkas. Självfallet är det av stor betydelse att det hos all vårdpersonal som möter dessa kvinnor och deras familjer finns en öppenhet för sjukdomens grepp om hela patientens livssituation och familj. Stöd behöver också erbjudas hela familjen. Ensidigt riktat stöd till patienten kan på grund av hela familjens svårigheter att hantera situationen medföra att stödet till kvinnan blir otillräckligt.

Fenomenologiskt perspektiv är en väg att sätta ord på människors för givet tagna, stumma, erfarenheter. Det är således ett mycket lämpligt angreppssätt för att studera upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer. Det fenomenologiska analysarbetet är tidskrävande och utförs vanligen som ensamarbete. Arman och kolleger har emellertid använt sig av en metod utformad för att bedriva fenomenologisk forskning i lag, vilket är både angeläget och intressant.

Att lidande både kan uppstå och lindras i relation med andra, närstående såväl som vårdare, kan synas som en enkel insikt. Likväl är det en paradox som både är komplex och betydelsefull för vården. Möjlighet till tröst och lindring kan finnas just där lidande uppstår.

Inom vården av kvinnor med bröstcancer är det angeläget att stöd utformas så att kvinnorna och deras närstående får möjlighet att dela det svåra och vara för och med
varandra. Sådana stödformer behöver utvecklas ytterligare.
Studien bygger på både bröstcancersjuka kvinnors och deras närståendes upplevelser, vilket medför vissa begräsningar. Lidande är personligt upplevt. En människas lidande är oftast olikt en annans. Samtidigt finns det gemensamma drag i alla människors lidande. Utmärkande för omvårdnadsforskningen om lidande är att söka urskilja vad som utmärker lidande vid olika livs- och sjukdomssituationer. I studien blir det dock oklart vad som är de drabbade kvinnornas lidande och vad som är deras närståendes upplevelser och tolkningar av detta. Hur skiljer sig kvinnornas egna upplevelser av sina lidanden från närståendes upplevelser av kvinnornas lidanden?

Joakim Öhlén
sjuksköterska och forskarassistent,
institutionen för omvårdnad,
Karolinska institutet i Stockholm

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida