Målet är bra bilder med lägsta stråldos
Bildskärmen visar hur hjärtat slår. Så virrar en tunn linje fram och tillbaka över bilden. Det är den tunna tråd, bara någon tiondels millimeter tjock, som operatören ska föra in i det igensatta kranskärlet. Då och då pumpar operations-sjuksköterskan in en dos kontrastmedel, och det syns tydligt var blodet kommer fram – och var det inte kommer fram.
När operatören fått tråden på plats börjar behandlingen. Ballonger av olika storlekar förs in i ådern, till slut en stent, en liten stålbur som med hjälp av en ballong vidgas där kärlet är igensatt.
Efter en halvtimme är kranskärlet åter öppet, och en gammal man har fått livet tillbaka.
Bara tillräckligt bra
I ett nötskal är det här också en beskrivning av hur strålningen bidrar till bättre hälsa, samtidigt som vi vet att den strålning som genererades under den här operationen läggs till den samlade mängden strålning vi utsätts för i landet och som sannolikt förorsakar några hundra cancerfall varje år.
Vi följer operationen i ett rum ett bit ifrån operationssalen. Guider är Håkan Geijer, radiolog och forskare, och KW Beckman, förste sjukhusfysiker på Regionsjukhuset i Örebro.
Håkan Geijers forskning handlar om hur man ska kunna få tillräckligt bra bilder med så liten dos som möjligt. Det handlar om att få läkarna att acceptera att inte få bilder av högsta kvalitet – bara tillräckligt bra kvalitet för ändamålet. Det handlar också om att använda rätt metod för det avsedda ändamålet: kanske kan en bild tagen med ultraljud eller en magnetresonans ge tillräcklig information, vilket är bättre från strålskydds-synpunkt, eftersom ultraljud och magnetresonans inte avger någon skadlig strålning.
Risk för ökad dos
Digitala medier kan minska stråldoserna radikalt. Men samtidigt kan den digitala tekniken locka till ökad bestrålning. Håkan Geijer och hans kollega K W Beckman pekar på flera faktorer som ökar stråldoserna från sjukvården:
* Ökad användningen av de relativt högstrålande datortomograferna. För några år sedan svarade de för 7 procent av all strålning i sjukvården, nu närmar sig andelen 30 procent.
* Fler behandlingar kan göras med hjälp av interventionell radiologi (som till exempel ballongsprängningar av igensatta kranskärl).
* Kraven på snabbare genomströmning i sjukvården gör att fler slarvar med strålskyddet. Till ökad strålning bidrar också SBUs rekommendation om att undersöka alla med hjärnskakning med hjälp av datortomografi för att minska antalet patienter som måste stanna över natten för observation.
* Större krav från patienter att få styra över behandlingen. Det leder bland annat till fler röntgenundersökningar.
Håkan Geijers mål är att visa hur man kan minska stråldoserna vid interventionell radiologi. Bilderna vi tittar på är inte särskilt tydliga, även om det klart och tydligt syns vad som händer i den gamla mannens kranskärl.
– Operatören vet väl att jag sitter och tittar på och sänker dosen lite, säger han med ett litet skratt.
Men det är allvar: lägsta möjliga dos är ett välkommet tillskott till folkhälsan i Sverige.