»Man röker för att andra gör det«

Börjar unga röka av sociala skäl? Ja, det tror studenterna i femte årskursen vid Vårdhögskolan i Göteborg. Som de flesta är de väl upplysta om hur skadlig rökningen är. Samtidigt framställs rökaren som framåt och tjusig i var och varannan film. Och vem vill inte vara framgångsrik och tillhöra en grupp? Av klassens fyrtio studenter röker fem.

Att vara sjuksköterskestudent och rökare är ingen vidare kombination. Linda Ringström skäms. Hon rökte inte under praktiken och bara hon gjort sin C-uppsats så ska hon sluta. Innan dess går det inte.

– Jag började röka för att min rumskamrat gjorde det. Vi möttes under fläkten. Jag var nitton år och borde ha vetat bättre, säger Linda Ringström.

Studenterna i femte årskursen på sjuksköterskeprogrammet vid Vårdhögskolan på Sahlgrenska akademin i Göteborg sitter i fiket på Hälsovetarbacken. Alla är blivande sjuksköterskor, några är rökare och andra ickerökare. Ingen snusar. Att rökarna började röka tror de absolut beror på vilket gäng de hamnade i. Eller valde att hamna i. Och hur det var hemma. Åsa Lidmans mamma rökte alltid. När hon avrådde Åsa från att börja röka höll hon samtidigt en cigarett i handen. Men Åsa ville vara med de tuffa killarna på skolan och de rökte, så hon började också.
Att rökaren framställs som tuff och fräck i filmer är ett problem, tycker studenterna. Lena Olbers:

– Min 12-årige son sa häromdagen att om det inte vore så farligt att röka så skulle han göra det, eftersom det ser så fräckt ut.

Men samtidigt medger hon att cigaretten är oslagbar för att skapa kontakt – på fester exempelvis.

Bra sätt att lära känna varandra
–  Det är ingen slump att många feströker, trots att de vet att det är skadligt. Där står man och vet inte var man ska göra av händerna. Rökningen ger en något att samlas kring, något att göra.

Åsa Lidman håller med. Inom psykiatrin där hon arbetade
tidigare fick hon de bästa samtalen med patienterna just i rökrummet. Med varsin cigarett i handen blev hon och patienten jämlikar. Åsa fick förtroenden hon aldrig fick annars. Dessutom är rökningen ett bra sätt att lära känna varandra, i början av en kurs eller på ett nytt arbete. De syndiga rökarna kan alltid dra sig undan och småprata. Därför lärde hon och Linda snabbt känna varandra.

Kristofer Weiler har aldrig rökt. Man är väl smart, säger han. Kristofer tror att många röker just för att det verkar tufft. Inte minst för att de sett filmer där de stora grabbarna röker.

– Maffiabossen röker alltid. Men inte cigaretter. Han ska alltid bjuda runt på fina cigarrer i en låda. Kolla vilken deckare som helst så får du se att det stämmer.

Men Kristofer har aldrig gillat grupptryck, utan vill välja sin egen väg. Han blev ickerökare precis som Maria Andersson:

– Jag tror absolut att man blir påverkad av dem man umgås med, säger hon.

Träning lika avstressande
Ingen i hennes familj röker. De flesta Maria umgås med gör inte det heller, utan tycker om att träna precis som hon. När Maria behöver koppla av under studierna kör hon ett extra träningspass och det fungerar avstressande, precis som cigaretten tycks fungera för rökarna.

Men då protesterar Linda Ringström. För henne är rökningen inte någon stressreducerare, utan bara en vana numera. Men hon skäms, därför har hon inte rökt på sina praktikplatser. För hon kan inte vara rökare och sjuksköterska, tycker hon.