Många allergiker väljer
?i smyg? alternativa behandlingsmetoder

Många allergiker söker hjälp hos alternativmedicinska behandlare. Men det berättar de sällan för sin doktor. Och om de gör det känner de sig inte tagna på allvar.

? Att berätta för läkaren att man även använder andra terapier är känsligt. Ingen av intervjupersonerna har kunnat prata öppet om detta med sin läkare.

? Antingen har de mött ett direkt motstånd eller så har läkaren fått patienten att känna sig som mindre vetande. Detta trots att patienten kanske upplever en reell förbättring i sina besvär.
Det säger sjuksköterskan Anna Kullberg, doktorand vid Tema Kommunikation på Linköpings universitet.

Följer inte råd
För ett par år sedan började hon intressera sig för varför så många patienter med astma inte följer de ordinationer och råd de får från doktorn. Det finns studier som visar att endast en tredjedel av astmapatienterna till fullo följer läkarens ordinationer (Landstingsförbundet 1999).

Hon fann att många patienter valde att använda sig av alternativa metoder för att behandla sin astma och allergi.

Enligt en studie gjord på 1980-talet hade 22 procent av befolkningen i Stockholms län besökt en alternativmedicinsk behandlare. Dåvarande Spri gjorde en liknande enkät år 2000. Siffran hade då mer än fördubblats, till 49 procent.

Anna Kullberg har intervjuat 27 allergiker som alla har låtit sig behandlas av alternativmedicinare.

Hon tar inte ställning till om alternativmedicinska behandlingar är bra eller dåliga.

? Jag studerar det här därför att så många människor använder alternativa metoder och det i sin tur påverkar hur de hanterar sin allergi i vardagen.

Anses som udda
Enligt Anna Kullberg har många inom sjukvården en föreställning om att människor som söker sig till alternativmedicinen är lite udda.

? Det har jag inte kunnat finna bland dem jag har intervjuat. Det stora flertalet är högst alldagliga människor som handlar på ett rationellt sätt. De söker hjälp och vård för besvär och svårigheter som de har. När de känner att sjukvården inte kan hjälpa dem fullt ut, eller att sjukvårdens syn på sjukdomen inte stämmer med deras egen syn, väljer de helt enkelt att prova på andra behandlingar.

Hon ser det snarare som att de tar ansvar för sin egen hälsa. Ändå upplever patienterna att de möts med skepsis och misstänksamhet i den traditionella vården. Enligt Anna Kullberg väljer en del att inte berätta någonting alls för doktorn. Andra vill gärna diskutera, men ger snart upp. De känner ett tydligt motstånd, vilket ibland yttrar sig som ett direkt förkastande från doktorn. Andra gånger uppfattas det som en ?klapp på huvudet?.

? Patienterna känner sig dumma. Och dum vill ingen känna sig, säger Anna Kullberg.

Hon anser att sjukvården därmed missar viktig kunskap om hur patienten hanterar sin sjukdom.

? Om biomedicinen inte, på ett fördomsfritt sätt, vill diskutera andra metoder som patienten använder sig av utesluter sjukvården sig själv från en ansvarsfull dialog. Patienten tackar och tar emot men slänger sedan receptet i papperskorgen.

LÄSTIPS
Frank A W. The wounded storyteller ? Body, illness and ethics. The University of Chicago, 1995.

Landstingsförbundet. Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre följsamhet till läkemedelsordinationen. Landstingsförbundet, 1999.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida