Mat lika viktigt som medicin

Ätandet är centralt. Om det inte fungerar får det konsekvenser för hela människan. Ätproblem leder till undernäring och risken för komplikationer som trycksår och infektioner ökar, med större lidande och längre vårdtid för patienten som följd.

? Ätandet i vården måste prioriteras högre, även bland administratörer och beslutsfattare, säger omvårdnadsforskaren Albert Westergren med eftertryck. Det är faktiskt viktigare än medicin? eller åtminstone lika viktigt.

Det måste till ett annat mer långsiktigt tänkande, en större medvetenhet om kontinuitetens betydelse, som man har på strokeenheter och inom rehabverksamheter men som inte alltid finns i akutsjukvården, menar han. Överallt där människor med ätproblem vårdas, både inom hälso- och sjukvård och i kommunal vård, måste matens betydelse lyftas fram.

Albert Westergrens forskning visar att många människor som har ätsvårigheter inte får tillräcklig hjälp och därför riskerar att bli undernärda. Han drar slutsatsen att enda sättet att upptäcka svårigheterna är att observera patienterna när de äter. Väl medveten om att tiden ofta är knapp, dröjer han med svaret på frågan om hur det praktiskt ska gå till. Att vara ödmjuk, att ha respekt för den arbetssituation som råder och inte bara klampa på när man ska föra ut forskningsresultat i vården är viktigt för Albert Westergren. Han menar att man som forskare måste vara lyhörd och anpassa exempelvis bedömningsunderlag så att de fungerar på just den enhet där de ska användas.

Skuldkänslor hos personalen
? Det går inte bara att säga att alla patienter ska observeras, det ger bara skuldkänslor hos personalen som inte hinner göra allt som förväntas av dem. Min uppgift som forskare är i stället att ta fram riktlinjer för vilka patienter som riskerar att bli undernärda och behöver observeras.

Kontakt med vården och helst också patientnära forskning står högt upp på Albert Westergrens önskelista. Arbetet som klinisk lektor tillgodoser hans önskan i viss mån, men inte tillräckligt. Och eftersom dygnet har ett begränsat antal timmar, tar han chansen när den kommer och arbetar som sjuksköterska några veckor under sommaren.

Både forskningen och lektorsarbetet innebär en stor arbetsbörda och ambitiös som han är, kan det ibland bli för mycket. Som tur är finns då barnen där och kräver sin tankspridde pappas uppmärksamhet.

? Det är viktigt med den balansen. Jag blir ibland så fokuserad, så uppslukad av ett forskningsproblem, att det är svårt att släppa. Men det måste jag för att sedan kunna komma igen dagen därpå och se på problemet med nya ögon. Motion ger mig också nya perspektiv. Jag gillar att motionera, det är skönt att bryta av med det när man håller på med tankearbete.

Men för den envise Albert Westergren räcker det inte med motionen. Tävlingarna behövs som drivkraft. Och det ska vara långdistanser ? precis som avhandlingsarbetet var. Just nu är det inlines som gäller.