Med den sexuella hälsan som insats

Killar och tjejer spelar ett romantiskt spel som går ut på att ingen av dem har tänkt på sex innan de träffas på utestället. Då finns det inget utrymme för kondom. Det är en av slutsatserna i barnmorskan Kina Hammarlunds avhandling.

Unga tar större risker i sexlivet än tidigare. De senaste tio åren har antalet klamydiafall bland ungdomar ökat. Flera studier har visat att en anledning är att unga killar och tjejer tar större sexuella risker än förr. Nu har barnmorskan Kina Hammarlund vid Växjö universitet och sjuksköterskan Maria Ekstrand vid Uppsala universitet i sina respektive doktorsavhandlingar tagit frågan ett steg längre och undersökt hur ungdomar hanterar sexuell risk. Totalt har ungefär 50 ungdomar intervjuats i fokusgrupper och individuella djupintervjuer.

Båda konstaterar att klamydia numera är så vanligt att ungdomarna varken tycker att det är farligt eller skamligt. Både killar och tjejer är mycket mer oroliga för en graviditet än för könssjukdomar, men eftersom många tjejer äter p-piller påverkar det inte kondomanvändandet särskilt mycket.

Båda forskarna konstaterar att ungdomarna vet att de bör skydda sig, men i praktiken är det flera saker som gör att kondomen inte används. Kina Hammarlunds studie visar att alkohol är en orsak.

– Berusningen gör att ungdomarna vågar ha tillfälligt sex men den utnyttjas också som en ursäkt för att slippa ta ansvar; de säger att de var för fulla för att tänka på kondom, säger hon.

Kina Hammarlunds slutsats är att både killar och tjejer spelar ett romantiskt spel där reglerna är till för att skydda flickan från att bli kallad slampa eller hora. Det går ut på att ingen har tänkt på sex innan de träffas på utestället. Där överväldigas killen av lust för just den här speciella tjejen. Hon är noga utvald och inte någon som ligger med vem som helst. Eftersom ingen har planerat att ha sex går det inte att förbereda sig genom att ta med kondom. Dessutom behövs det inte för den som är noga utvald har naturligtvis ingen könssjukdom.

Men i intervjuerna berättar killarna att de visst har tänkt på sex innan de går hemifrån, ofta är det målet med utekvällen. I själva verket ser de inte alls tjejen som ett subjekt utan som ett objekt.

– Eftersom de oftast inte tänker träffa henne igen tycker de inte att de behöver ta ansvar för hennes sexuella hälsa. Och för sin egen del tror killarna att de är osårbara. Varför ska de då använda kondom? Att föreslå kondom verkar vara mer intimt än själva samlaget, säger Kina Hammarlund.

Maria Ekstrand kommer fram till att ungdomarna hela tiden gör en komplicerad kostnadsberäkning om det är värt att använda kondom eller inte: Hur allvarligt är det om jag drabbas av en sjukdom och hur sannolikt är det? Hur mycket tjänar jag på att inte riskera att bli smittad och hur mycket förlorar jag? Förlusten kan till exempel vara att partnern förutsätter att man redan har en infektion eller tar illa upp för att kondomen insinuerar att partnern är sjuk. I värsta fall kan det leda till att det inte blir något sex.

– Kondom är förenat med misstro, smuts och smitta. Att inte använda kondom blir ett sätt att visa intimitet och närhet, säger Maria Ekstrand.

– När jag å andra sidan frågade vad de skulle tänka om den andra tog upp frågan om kondom så var nästan alla positivt inställda till det. De tyckte att de var skönt att inte själv behöva ta ansvaret, fortsätter hon.

Avlägsna risker, som en eventuell könssjukdom, värderas ofta lägre än omedelbara risker, som erektionssvikt eller att bli påkommen om man har sex utomhus. Då är det viktigare att det går snabbt och kondomen väljs bort för att den tar tid. Den personliga risken väger oftast tyngre än partnerns risk.

Men alla i Maria Ekstrands studie tänker inte så här. Det finns de som på grund av egen och vänners inställning nästan alltid använder kondom. Kina Hammarlund säger att de hon intervjuat hanterar risk annorlunda när de är kära. Då är det en person de bryr sig om och vars sexuella hälsa de vill ta ansvar för.

De två forskarna är överens om att kunskapen som kommer fram i deras och liknande studier måste användas av sjuksköterskor och barnmorskor i möten med ungdomar.

– Det räcker inte att bara informera om risker. Man måste skapa ett möte och inte sitta där som en besserwisser och verka som om man själv aldrig varit i närheten av en könssjukdom, säger Kina Hammarlund.

Lösningen är, enligt henne, att utgå från ungdomarnas livsvärld, ställa massor av frågor och få dem att börja prata: Hur ser du på att du fått klamydia eller kondylom? Hur kan du undvika det i framtiden? Har du någon att prata med? En tjej som ser ut som om hon inte bryr sig kanske försöker låta bli att börja gråta.

Om någon verkar blyg kan man säga att det har visat sig att det är svårt att ta upp frågan om kondom. Hur ser du på det? Man kan tipsa om att det kan vara lättare att föreslå kondom för att inte bli gravid. Om en kille säger att han inte förstår hur just han kunde få en infektion så kan man berätta att alla tror att det inte händer dem, trots att klamydia har ökat från 10 000 till 48 000 fall på tio år. Om alla tror att just de inte ska bli smittade, vem är det då som blir det?

I Maria Ekstrands avhandling säger både killar och tjejer att det är tjejen som har huvudansvaret för preventivmedel.

– Det är nedslående och betyder att killarna skärmar sig från sitt ansvar. En oönskad graviditet är tungt för tjejerna men också för killarna som tycker att det vore katastrof men ändå inte gör något för att undvika det.

Maria Ekstrand menar att sjuksköterskor och barnmorskor kan hjälpa tjejer och killar med kommunikations- och handlingsstrategier för att våga ta upp frågan om kondom. Dessutom måste man våga ta ungdomarnas oro för preventivmedel på allvar och fördjupa sig i det. Varför är det så jobbigt med kondom? Hur kan man göra det mindre jobbigt?

– Jag önskar att vi kan få ungdomar att förstå att kondom är att visa omtanke, säger hon. m

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida