Med kurs på Samoa

Söderhavet låter som en idyll; härligt vatten, fina badstränder och vänliga människor. Det är också sant, men det finns en annan sida: låga löner, dåliga arbetsvillkor och svårigheter att påverka sitt arbete. Därför stödjer Vårdförbundet ett biståndsprojekt för sjuksköterskor bland annat på Samoa.  

Inte långt från sköna stränder, i fn-kontoret i utkanten av Samoas huvudstad Apia, hölls årets workshop. Lärare från den internationella sjuksköterskeorganisationen, icn, och Vårdförbundets ombudsman Denis Ljungblad utbildade ett 30-tal samoiska sjuksköterskor i bland annat förhandlingsteknik.

Sedan det fackliga och yrkesmässiga biståndsprojektet startade för två år sedan har arbetet för en förändring av sjuksköterskors villkor börjat ta fart. Bland annat har säkerheten för vårdanställda setts över.

Den som lett säkerhetsprojektet är Tautinoga Chu Ling (bilden), chefsjuksköterska vid Samoas största sjukhus, Tupua Tamasese Meaole Hospital i Apia.

– Vi började med en enkät till landets alla sjuksköterskor. Den visade att bristerna är mycket stora, till exempel när det gäller utrustning och teknik. Därför utvidgade vi arbetet till att gälla alla vårdanställda.

Resultatet blev en kravlista på säkerhetsförbättringar som först överlämnades till hälsodepartementets ledning och sedan fördes vidare till regeringen. Ett beslut där tas nu i år.

Säkerhetsarbetet skulle aldrig ha kommit i gång utan icn-projektet, anser Tautinoga Chu Ling.

– Tidigare pratade vi bara om patientens vård och säkerhet. Workshopen för två år sedan öppnade våra ögon, att vi även måste tänka på personalen. Vi inser nu att vi aldrig kan ge en kvalitativt god vård om inte också personalen mår bra, säger hon.

Det här är ett exempel på vad icn-projektet i Samoa lett till. Ett projekt som verkar ha hög status inte bara bland sjuksköterskorna utan även i samhället. Vid workshopens öppning talade hälsoministern Misa Telefoni och det var landets högste tjänsteman inom hälso- och sjukvården, generaldirektören Eti Enosa, som förklarade workshopen avslutad tio dagar senare. Den nationella tv-kanalen gjorde långa nyhetsinslag vid båda tillfällena.

Myndigheternas uppbackning visar att sjuksköterskorna har en viktig roll i den samoiska hälso- och sjukvården. Något som jag också märkte när jag besökte sjukhus och hälsostationer både i huvudstaden Apia och ute på landet. Sjuksköterskorna har ledande funktioner, både i kraft av sina kunskaper och av nödvändighet. Likaväl som det är brist på sjuksköterskor saknas det läkare. På en av de två stora öarna, Savai´i (den största men minst befolkade ön med bara 29 procent av befolkningen), finns det till exempel en enda läkare och han arbetar på det
största sjukhuset. Konsekvensen är att många sjuksköterskor i praktiken också är chefer på sina arbetsplatser.

»Världens fetaste folk«
Hälso- och sjukvården är tillsammans med utbildningen regeringens två prioriterade områden. Grundtanken är att den ska vara tillgänglig för alla. Enligt Eti Enosa är den det i dag, eftersom »ingen har längre än tio minuters gångväg eller fem minuters bilresa till en hälsostation eller ett sjukhus«. Den
stora satsningen i övrigt görs på förebyggande vård. Hemsjukvård är också vanlig.

Mycket har gjorts för att minska bruket av alkohol och tobak, enligt uppgift med ett bra resultat. Man ser också få rökare i Apia och antalet berusade som jag såg under mitt drygt två veckor långa besök var färre än ena handens fingrar.

Däremot finns ett annat problem, fetman. »Vi är världens fetaste befolkning«, sa flera som jag pratade med. Antalet överviktiga är mycket stort, även bland förhållandevis unga människor. Framför allt gäller det kvinnor. Många äter mycket och relativt fet mat och rör sig lite. Det senare förmodligen också beroende på klimatet: varmt året runt, och fuktigt. Man behöver inte gå många meter innan svetten börjar rinna på kroppen. Dessutom anser många män att kvinnor är vackra om de är feta. Diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är en konsekvens.

Allt fler turister
Samoa är på väg att bli ett turistland. Värme, ett härligt grönblått vatten, fina badstränder och möjlighet till snorkling vid korallrev, till och med i huvudstaden Apia, lockar allt fler besökare från länder som Australien, Nya Zeeland, usa och Japan. Gisslandramat och våldsamheterna i somras i grannlandet Fiji liksom inbördeskriget på de relativt närbelägna Solomonöarna har förmodligen ökat turistströmmen till Samoa.

Ändå är landet fortfarande rätt okänt, i alla fall i Europa, trots att det delvis är präglat av européer, bland annat svenskar. Vid huvudgatan i Apia hittar man till exempel Forsgren studio och Forsgren building. Hälsoministern härstammar från en svensk sjöman och sjuksköterskeordförandens make har sitt ursprung i Danmark.

Stevensons hem är museum
Bara några kilometer utanför Apias centrum ligger Vailima, ett stort hus i engelsk kolonialstil i en vacker och blomstrande park. Det byggdes av Robert Louis Stevenson, författaren till bland annat Skattkammarön och Dr Jekyll och Mr Hyde. Han bodde de sista åren av sitt liv på Samoa och är begravd på ett berg ovanför huset. Han kallades av samoanerna för Tusi-tala, »sagoberättaren«. Stevenson ordinerades av hälsoskäl att lämna Europa och bosätta sig i ett varmare land. Vailima är nu både museum och representationsbyggnad för regeringen.

Det europeiska inflytandet märks på flera sätt. För det första är engelska, liksom samoiska, officiellt språk. Alla talar och förstår det. För det andra är nästan alla kristna. Överallt finns det kyrkor. I en by kan det finnas både två och tre, och många av dem är stora, katedralliknande. De flesta samoaner går också i kyrkan. Frågar man någon vad han eller hon gjort under helgen blir svaret »Först gick vi i kyrkan…«. Och på tv kan samoanerna se kristna program dygnet runt.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida