Med ögon känsliga för färg

När Helle Wijk upptäckte att patienter drabbade av demenssjukdom ofta uppmärksammade, kommenterade och reagerade på färger, väcktes hennes nyfikenhet. Kunde det vara så att färgerna har betydelse och kan man i så fall använda det för att göra vårdmiljön tydligare? Därmed var forskningsfrågorna klara. Eftersom hon då var anställd som forskningssjuksköterska i en forskningsvänlig miljö, Vasa sjukhus i Göteborg, var det inte svårt för henne att få gehör för sina idéer.

? Alla yrkeskategorier medverkade i forskningen, man såg därför gärna att även sjuksköterskor forskade. Så jag har fått väldigt mycket stöd, säger hon.

En viktig erfarenhet Helle Wijk har gjort under sitt avhandlingsarbete är att man måste ha ordentligt på fötter för att kunna påverka andra. Hon började därför sina studier på grundforskningsnivå.

? Innan man kan sätta i gång med en intervention och mäta effekten av förändringarna måste man ta reda på basfakta. I mitt fall handlade det om att jag behövde kunskap om färguppfattning hos äldre.

Stort intresse
Nu är intresset stort för hennes resultat. Vårdpersonal hör av sig och hon blir ofta ombedd att föreläsa. Även arkitekter och målare kontaktar henne och vill samarbeta.

Just nu medverkar Helle Wijk i ett nytt forskningsprojekt där effekterna av färgsättning ska mätas. Ett demensboende ska ytrenoveras i enlighet med den kunskap som hennes forskning har gett.

Tillsammans med fastighetsförvaltare, representanter för måleribranschen, vårdpersonal och anhöriga till dem som bor där planerar hon hur färger ska användas.

? Vi måste samarbeta tvärvetenskapligt med detta, utan rivalitet. Jag har ju inte den tekniska kunskapen, om exempelvis belysningsförhållanden och luxvärden, men jag har kunskap om de äldres förutsättningar, resurser och behov, vilket inte arkitekter, belysningsexperter och målare har.

Tydlig färgsättning
När vårdmiljöer och boenden har planerats har oftast personalens åsikter och tycke efterfrågats, menar Helle Wijk. Vid den nu aktuella renoveringen är vad som är tydligt och lättolkat när man är gammal, det viktiga. Färgsättningen ska förtydliga, förenkla och leda rätt. Dörrar som inte är viktiga för de gamla ska kamoufleras medan viktiga dörrar kommer att framhävas med hjälp av färgsättning. Väggarna bör vara enfärgade. Bårder, ränder eller rutor kan störa och ska undvikas. För att minska fallrisken kommer det inte att finnas några skarvar eller markerade gränser mellan ljust och mörkt som kan tolkas som hål eller nivåskillnader i golvet.

Efter renoveringen kommer förändringar i det dagliga livet för de boende att mätas, bland annat funktionsförmåga, fall, förvirring och behov av lugnande och sömnmedel. Anhöriga kommer att intervjuas om vad de själva tycker och om de gamlas välbefinnande. Även personalens arbetstillfredsställelse ska mätas.

? Det är viktigt att tänka på att en medveten färgsättning utifrån de äldres behov och förutsättningar inte är någon lättköpt genväg som löser alla problem. Det är bara en liten del. En god omvårdnad är det allra viktigaste, poängterar Helle Wijk.