… men räddar avtalspensionerna
I slutet av oktober la den parlamentariska pensions-arbetsgruppen (de fyra borgerliga partierna och socialdemokraterna) nya pusselbitar på plats i det nya pensionssystem, som vid sekelskiftet ska avlösa folkpension och ATP.
Principen i det nya pensionssystemet är att det ska vara en direkt koppling mellan vad man betalat in till pensionssystemet och hur mycket man sedan får i pension. Det är det som kallas den inkomstgrundade pensionen. Man kan säga att den motsvarar dagens ATP. Men ingen pensionär ska ställas på bar backe. Den som inte tjänat in några pensionspoäng eller mycket få poäng får istället en garantipension. För en mellangrupp samordnar man garantipensionen med de pensionspoäng de tjänat in för att deras pension inte ska bli orimligt låg.
Det nya förslaget innebär att garantipensionen blir något högre och att samordningen mellan garantipension och inkomstgrundad ålderspension blir något gynnsammare för pensionärerna. Dessutom har man nu givit upp tanken på att samordna den allmänna pensionen med avtalspensionerna. Tidigare hade man tänkt sig att minska pensionen för dem som får garantipension om de också har avtalspension.
I gengäld försämrar man en del av de beräkningsunderlag som den enskildes pensionsnivå ska grundas på.
Kostnadsneutralt
Sammantaget innebär det att man ökar kostnaderna för garantipension och samordning med 2,5 miljarder kronor (vid fullt genomslag år 2010) samtidigt som man sparar in 2 miljarder kronor på att de utgående pensionerna blir något lägre när underlaget försämras.
Men det blir ändå inte ett helt ”rent” system. Hittills har man till exempel tänkt sig att ge lite extra pensionspoäng till dem som varit sjuka, arbetslösa, lediga för vård av barn, studerat och gjort värnplikten. En del av de förmånerna tar man nu bort.
Det gäller kompensationen för dem som varit sjuka eller arbetslösa. I det tidigare förslaget skulle de få pensionspoäng också för skillnaden mellan den uteblivna lönen och den sjuk- eller arbetslöshetersättning de fått, med en teknisk term ”bakomliggande inkomst”. Den kompensationen tas nu bort.
Däremot behåller man kompensationen för barnår, alltså för (en del av) den tid man varit ledig för att ta hand om sina små barn.
En annan försämring handlar om de så kallade arvsvinsterna, det vill säga de pensioner som tjänats in av personer som dött innan de nått pensionsåldern. Tidigare tänkte man sig att de andra pensionärerna skulle få dela på dessa pensionsrätter också retroaktivt. Nu börjar man fördela dem först från 1999. Det drabbar 30- och 40-talisterna hårt, medan de som har mycket långt till pensionen knappast kommer att märka någonting alls av detta.
När det gäller pensionsrätt för studier ligger det gamla förslaget kvar, det vill säga att pensionsrätten skulle byggas på studiemedlets bidragsdel. Men frågan skjuts ytterligare på framtiden, för att samordnas med den studiemedelsreform som ska komma 2000.