Mindre spring med »titthål« in i landstingens journaler
Två olika IT-projekt har förenklat sjuksköterskornas jobb i Arvidsjaur. Bland annat kan nu behörig personal på det kommunala servicehuset för äldre gå in i landstingets datajournaler. En enorm förbättring, skriver Kerstin Granberg, sjuksköterska på servicehuset och Eva Granström, distriktssköterska i Moskosel.
På kommunens servicehus i Arvidsjaur har den moderna tekniken medfört stora förändringar. För att vi ska kunna göra ett riktigt bra arbete är det viktigt att kunna läsa vad läkarna har ordinerat i landstingets datajournaler. Tidigare sprang vi varje dag, ofta flera gånger, över till vårdcentralen för att få den information vi behövde. Det tog tid och emellanåt kände vi att vi störde både läkare och läkarsekreterare. Det var ett problem som vi behövde göra någonting åt. Sjuksköterskor, tekniker och vårdcentralens personal initierade då ett it-projekt som kom att innebära en stor förändring för oss i vårt arbete.
Det kommunägda företaget IT Norrbotten utarbetade en »titthålsteknik« som innebär att behörig personal i kommunen: sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster numera kan gå in via det egna datasystemet och titta i landstingets journaler. På motsvarande sätt kan landstingets läkare och distriktssköterskor komma åt våra journaler inom kommunen. Det tar inte lång tid och är inte heller särskilt svårt. Systemet har inneburit en enorm förändring och tidsbesparing för oss. Visst finns det en rädsla hos en del för att jobba på det här sättet men vi har varit duktiga på att stötta varandra och heja på dem som tycker att datorer är svåra och krångliga. Så småningom förvandlas datorn från fiende till vän.
I dag upplevs ibland reglerna om sekretess mellan olika myndigheter som överdrivna och oklara. Många vårdtagare tar för givet att journalerna följer med mellan olika vårdnivåer, vilket inte är fallet. Det har varit viktigt för oss att de gamla och deras anhöriga ska förstå varför vi gör det här och att de ser fördelarna med detta system. Vi har ett skriftligt godkännande av varje boende eller dennes närmast anhörige för att få tillgång till information från de båda huvudmännens journaler.
Landstingets läkare kommer till servicehuset en gång i veckan och går rond. Nu kan han gå in på vår sjuksköterskeexpedition direkt efter ronden och skriva in sina bedömningar och ordinationer i landstingets journal. Recept kan skickas elektroniskt till apoteket och medicinlistor samordnas. Läkaren kan även läsa remissvar och slutföra ordinationer på en gång. Sjuksköterskor som behöver bekräfta information kan gå direkt in i landstingets journalsystem, vilket ofta är nödvändigt för oss när vi ska göra våra vårdplaner. Stora tidsbesparingar för personalen och ökad säkerhet för vårdtagarna är enligt vår uppfattning de absolut största vinsterna med det nya systemet. Skulle titthålssystemet av någon anledning upphöra så skulle det vara en enorm förlust för oss.
De stora avstånden är något som Arvidsjaur lockar turister med; de oändliga vidderna, fiskevatten, skidåkning och vintergolf med renar som caddies. För distriktssköterskorna innebär det ibland resor många mil för att lugna en orolig patient eller se till att patienten tar rätt medicin. Här finns fler pensionärer än ungdomar under 15 år vilket innebär att vårdbehovet är stort bland de 5 000 i tätorten och totalt 7 000 glest fördelade invånarna.
I Moskosel har vi sedan snart två år tillbaka nya, enkla tekniska hjälpmedel. I utrustningsväskan finns en digitalkamera bland den medicinska utrustningen. Ett enkelt och användbart hjälpmedel som bland annat kan användas för att dokumentera en långsam läkningsprocess eller hudproblem hos en patient. Den är användbar både vid hembesök och på mottagningen. Bilderna läggs in på datorns hårddisk för att läkaren, när han har tid, ska kunna gå in och göra sina bedömningar. Sedan diskuterar vi ärendena med varandra en gång i veckan. Att ha kontakt via e-post har också blivit en del av den dagliga rutinen, vilket gett oss stor frihet.
Som distriktssköterska är man van vid att klara allting själv, men tekniken gör att det nu går att få mer stöd. På kontoret finns en kamera kopplad till en dator och vid behov kan vi placera patienten framför kameran för att konsultera läkaren som då kan kommunicera både med mig och patienten. Visst har vi haft problem med tekniken men nu verkar det vara löst. Vi har också fått utrustning som förbättrar bildkvaliteten. Nyligen utrustades vi även med en elektronisk öronspegel som är ett fantastiskt hjälpmedel. Doktorn kan sitta i Arvidsjaur och undersöka patienten här i Moskosel. Distriktssköterskan styr instrumentet och läkaren kan instruera så att han får de rätta vinklarna och sedan ordinera antibiotika om det behövs. Öronspegeln ger oerhört tydliga bilder. Den är också ett bra hjälpmedel för distriktssköterskans egna bedömningar – kan hon själv behandla eller behövs en läkare för att diagnostisera?
Visst har det tagit tid att låta tekniken bli en del av det dagliga arbetet. Det tar tid att förändra arbetssätt och rutiner. Tekniken som till en början var ett hinder har i dag blivit ett hjälpmedel som underlättar arbetet och förbättrar kvaliteten. När tekniken fungerar helt ska människorna i Moskosel kunna komma till mottagningen i stället för att behöva åka sammanlagt 85 kilometer till vårdcentralen i Arvidsjaur. Just nu håller vi på att utveckla rutiner för att det ska fungera och naturligtvis har vi problem att lösa. Hur ska exempelvis läkarbesök över nätet avgiftsbeläggas?
Men för oss och våra kolleger som fått tillgång till modern kommunikationsteknik har det dagliga arbetet underlättats och vi tror att det vi är med om nu, bara är början. Ju mer vi använder tekniken desto fler tillämpningar kommer vi att hitta.
För kontakt:
Eva Granström, distriktssköterska i Moskosel,
telefon 0960-301 65, e-post eva.granstrom@nll.se
Jessica Sehlstedt, projektledare för kommunens »titthålsprojekt«, minicall 0740-559 387
e-post jessica.sehlstedt@arvidsjaur.se