Misstanke räcker för Lex Sarah-anmälan

Anmälningsplikten enligt Lex Sarah ska gälla även vid antagande om vanvård av gamla och handikappade. Det framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Nu har Socialstyrelsen beslutat om föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah (sosfs 2000:5). Lagtexten finns i Socialtjänstlagen, §71 a. Där slås skyldigheten fast för alla som verkar i äldre- eller handikappomsorgen att vaka över att äldre och handikappade får en god omvårdnad och lever under trygga förhållanden.

Den som ser, eller får reda på att ett allvarligt missförhållande råder för någon enskild ska genast anmäla det till socialnämnden, och om missförhållandena inte genast undanröjs ska nämnden anmäla vidare till tillsynsmyndigheten. Motsvarande skyldighet gäller även inom enskild verksamhet.

Föreskrifterna och de allmänna råden förtydligar att skyldigheten att anmäla allvarliga brister i omsorgen om den enskilde omsorgstagaren – liksom fysiska och psykiska brister – gäller både anställd, uppdragstagare, praktikanter och organiserade frivilligarbetare verksamma på uppdrag av kommunen.

Socialstyrelsen skärper också anmälningsplikten till att gälla redan då det finns en grundad anledning att anta att ett allvarligt missförhållande råder.

Alla anmälningar ska dokumenteras noga och en utredning ska omedelbart inledas. Missförhållanden som innebär ett hot mot en enskilds liv, hälsa eller säkerhet ska åtgärdas samma dag.

Vårdgivarna är skyldiga att se till att all personal är medveten om sin anmälningsplikt. Det ska finnas skriftliga instruktioner om handläggningen, och löpande sammanställningar över anmälningar och vad de lett till. Föreskriften och de allmänna råden tar också upp i vilka fall en polisanmälan ska göras.

Inte tillåtet att anmäla anonymt
Under arbetet med föreskrifterna och de allmänna råden har Socialstyrelsen fått åtskilliga förfrågningar om att införa rätt att anmäla anonymt.

Men enligt chefen för Socialstyrelsens äldreenhet, Ulla Höjgård, medger inte lagen anonyma anmälningar. Socialstyrelsen anser att sådana dessutom skulle kunna försvåra utredningen om vad som hänt, och leda till att missförhållandena inte stoppas snabbt nog. 

Ann-Mari Godeberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Uppsala, tycker att det är bra att personalen inte får göra anonyma anmälningar.

– Den som arbetar med människor ska kunna stå för sina åsikter och bli respekterad av arbetsgivaren för det, säger hon.
För snart tre år sedan slog Ann-Mari Godeberg larm då dementa vanvårdades i ett gruppboende (Frodegården) inom hennes ansvarsområde. I dag fungerar verksamheten bra och personalen är nöjd.

Arbetsgivaren ska informera
Som exempel på övergrepp och allvarliga brister i omsorgen anger Ann-Mari Godeberg nypningar, slag, hårda tag, fasthållning och psykiska hot. Men också försummelser som för lite föda, bristande hygien, ekonomiska oegentligheter, stöld, att medvetet ge fel medicin, eller kränkning av en boende.

– Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om skyldigheten. Dels för att de anställda ska få veta hur man inte får bete sig, dels för att den som vet att hon måste rapportera lättare kan skjuta bort att hon »tjallar på en kompis«.

Föreskrifterna och de allmänna råden börjar gälla den första juli i år.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida