Möjligt att minska kontamination av blododling

Det är alldeles för vanligt att blod­odlingar kontamineras med bakterier i onödan. De falskt positiva blododlin­g­­arna kostar både tid och pengar. På umas i Malmö pågår ett projekt för att minska kontaminationerna.

Av de blododlingar som tas i Sverige är ungefär tolv procent positiva, det vill säga de innehåller bakterier. Omkring hälften av dem har kontaminerats vid provtillfället, oftast med koagulasnegativa stafylokocker – en grupp hudbakterier som ofta hamnar i blododlingarna av misstag.

De falskt positiva blod-odlingarna innebär höga kostnader, både för laboratorierna och för klinikerna.

– På labben tar de tid och resurser att analysera. Klinikerna kanske behåller patienten en extra dag. Dessutom ordineras patienter antibiotika i onödan vilket ökar risken för resistensutveckling, säger Ann-Sofie Pålsson, hygiensjuksköterska på Universitetssjukhuset Mas i Malmö (umas).

Hon deltar nu i en interventionsstudie för att försöka få ned andelen kontaminerade blododlin­gar på sjukhuset. Tillsammans med ett team av hygiensjuksköterskor och läkare har hon informerat sjuksköterskor och under­sköterskor på 22 olika avdelningar.

– Vi visade hur en blod­odling ska tas och berättade vad man ska tänka på och varför det är så viktigt, berättar hon.

Om ett halvår ska projektet följas upp för att se om andelen kontaminerade blododlingar har minskat. Men redan nu har en första uppföljning gjorts av läkarstudenten Annaeva Wiklund. Hon har intervjuat tolv sjuksköterskor som hade fått informationen och tretton som inte hade fått den, och kunde konstatera att de som fått informationen hade bättre kunskaper.

– Jag frågade bland annat om rutinerna för blododlingar och vanliga blodprover skiljde sig åt på deras avdelningar. Alla som hade fått informationen svarade ja, medan knappt hälften av dem som inte hade fått den svarade nej. De som hade fått informationen hade också bättre förståelse för varför rutinerna ska vara olika, säger hon.

I det informationsmaterial som delades ut beskrivs hur en blododling ska tas. Viktigast är att noga desinficera patientens hud där man ska sticka. Spriten ska lufttorka.

– En stor del av bakterieavdödningen sker under torkperioden. Varje gång man gör ett stick följer en liten bit hud med in. Huden innehåller mängder av bakterier. Eftersom det är bakterier vi letar efter i blododlingarna ska vi inte putta in några i onödan, säger Ann-Sofie Pålsson.

Blododlingarna ska tas med två olika stick. Det gör det lättare att sedan avgöra om bakterierna har hamnat i blodet vid provtillfället eller om de fanns där från början.

– Koagulasnegativa stafylokocker kan i sällsynta fall orsaka sepsis. Men om de bara finns i flaskorna från det ena sticket har de troligen hamnat där av misstag.

Informationen tog ungefär 15 minuter att ge ute på klinikerna. Läkaren Adam Roth som leder projektet hoppas nu att andelen falskt positiva blododlingar på sjukhuset ska minska.

– De falskt positiva utgör ungefär sex procent av blododlingarna, men kostar betydligt mer än de 88 procent som är negativa, säger han.

Så här ska du ta en blododling:

• Markera mängden blod som ska tas på flaskorna före sticket, 7 till 10 milliliter. Det är viktigt att det blir rätt mängd blod i förhållande till näringslösningen i flaskan.
• Desinficera händerna och sprita membranen på flaskorna med klorhexidinsprit eller motsvarande desinfektionsmedel. Låt lufttorka.
• Rengör omsorgsfullt patientens hud med klorhexidinsprit i cirka en minut. Låt lufttorka.
• Använd skyddshandskar.
• Ta alltid den aeroba flaskan före den anaeroba.
• Om du ska ta fler prover, börja alltid med blododlingen.
• Förvara flaskorna i rumstemperatur och transportera dem till laboratoriet så fort som möjligt.