MOLN över UMAS
Sjukhusledningen på Universitetssjukhuset i Malmö vill ta ifrån de sjuksköterskor som har varit verksamhetschefer deras chefsbefogenheter. Socialstyrelsen kräver ett odelat chefskap och på UMAS väljer man att bara låta läkarna behålla sina poster.
Går sjukhusledningens förslag igenom är det inte bara elva sjuksköterskors chefskarriärer som står på spel. Omkring 1 500 undersköterskor och 1 800 sjuksköterskor har arbetat i de vårdenheter där omvårdnaden fått stå i fokus.
Vårdenheterna på UMAS infördes för åtta år sedan och har fungerat som en resurs till de medicinska specialiteterna. De har stått för en sammanhållen vårdplanering kring patienten och har letts av sjuksköterskor med samma befogenheter som de läkare som är verksamhetschefer för de medicinska enheterna.
? På vårdenheterna har vi byggt upp ett väl fungerande arbetssätt där sjuksköterskors och undersköterskors kompetens har tillvaratagits, säger Jane Wall, avdelningsföreståndare på cytostatika- mottagningen.
Eva Christin Kjellman är sjuksköterska på prövningsenheten och vet ännu inte vad som kommer att hända med enheten där hon arbetar. Vid ett stort möte i juni, kallat Målbild 2005, nämndes aldrig omorganisationen. Det förvånar henne.
? Jag förstår inte varför man helt plötsligt vill upplösa en organisation som fungerar, säger hon.
En organisation som är omvittnat kostnadseffektiv, där omvårdnaden har utvecklats och personalen känt sig bekräftad. Ett nytänkande och en förebild för många andra inom sjukvården. Varför vill då sjukhusledningen ta bort vårdenheterna? »Jag är pressad av Socialstyrelsen«, har sjukhuschefen förklarat.
Orsakade patients död
I ett ansvarsfall som Socialstyrelsen har granskat och nyligen fattat beslut i anklagas sjukhuset för att ha orsakat en patients för tidiga död genom sin oklara ansvarsfördelning. Det är tydligt reglerat både i hälso- och sjukvårdslagen och i Socialstyrelsens allmänna råd att verksamhetschefskapet måste vara odelat. Bara en person ska ha det yttersta ansvaret för vården.
Myndigheten slår fast att det är ledaregenskaperna som ska avgöra vem som blir verksamhetschef, men säger ingenting om vilken profession han eller hon ska tillhöra.
Tar inte ställning
? Ansvaret ska vara odelat, men vi tar inte ställning till vilken profession en verksamhetschef ska ha. Det har vi poängterat för sjukhusledningen, säger Karin Hedner, tillsynsläkare på Socialstyrelsens regionala enhet i Malmö.
Så varför är det bara sjuksköterskorna som sägs upp från sina poster som verksamhetschefer? Medan alla läkare får behålla sina? Vårdförbundets klubbordförande på umas är orolig för att det mer är läkarkåren än Socialstyrelsen som utövar en press på sjukhuschefen.
Anders Lindblom är läkare på medicinkliniken och som sekreterare i Malmö läkarförening har han varit Läkarförbundets representant vid förhandlingarna om den nya organisationen. Han förnekar inte att den allmänna uppfattningen bland förbundets medlemmar är att de ser sig själva som de naturliga verksamhetscheferna.
? Man anser att det ansvaret sammanhänger med det medicinska ansvaret, säger han, men tror att det är en åsikt som har mer med tradition och kultur att göra än med något annat.
Personligen anser han att även andra yrkesgrupper än läkare kan vara verksamhetschefer, och att det är svårt för en verksamhetschef att vara en god ledare för alla personalgrupper. Men han konstaterar också att det har varit svårt att koordinera de medicinska enheterna med vårdenheterna och att det är bra att verksamheten koncentreras kring en ledning.
Jane Wall på cytostatikamottagningen ser tvärtom att det har funnits en styrka med det delade ledarskapet.
? Det har skapat en dynamik att chefer från olika områden, med samma ansvar och befogenheter, har drivit verksamheten, säger hon.
Hon får medhåll av Peter Brodén, sjuksköterska och projektledare på palliativa enheten.
? Tudelningen i ledarskapet har givit mycket åt båda hållen. Både omvårdnadsperspektivet och det medicinska perspektivet har funnits med när frågor har diskuterats, säger han.
Oroväckande
Han har själv en gedigen erfarenhet från ledarskapsutveckling och tycker det är oroväckande att sjukhusledningen med sitt förslag befäster ett gammalmodigt synsätt på ledarskap.
? Jag är rädd att sjukhuset genom det här förlorar unga ledarämnen, som nu i stället söker sig till andra organisationer där de ges möjlighet att utvecklas som ledare.
Jonas Tengsmar, avdelningsföreståndare på kirurgen, konstaterar att sjukhusledningen, genom att sätta likhetstecken mellan läkare och gott ledarskap, går tillbaka till ett gammalt hierarkitänkande. Och han understryker vikten av att sätta ledarskapet i fokus vid en så stor omorganisation som det här rör sig om.
? I det organisationsförslag sjukhusledningen lagt fram ritar man kuber, men talar inte om ledarskapet. Ändå får det sådana enorma konsekvenser för oss på golvet, säger han.
Visst, säger både Jane Wall och Peter Brodén, inser de att Socialstyrelsens krav på ett odelat ledarskap gör en omorganisation nödvändig, men de vänder sig mot det sätt det genomförs på.
Borde ha förankrats
? Om behovet av förändring hade förankrats i organisationen är vi övertygade om att förslag vuxit fram utifrån den tid vi verkar i, och samtidigt uppfyllt Socialstyrelsens krav.
Samtliga berörda verksamhetschefer har avböjt möjligheten att uttala sig, och när Vårdfacket ringer upp sjukhuschefen Karin Christensson vill hon inte svara på frågor om varför hon vill lägga ned vårdenheterna och bara behålla läkare som verksamhetschefer.