Mördande myggbett
Varje minut dör två barn i malaria. Ändå är det en sjukdom som det sällan talas om i i-länderna. ICN, den internationella sjuksköterskeorganisationen, tog upp malaria under sin världskongress i maj.
Kvinnan har tagit sig till en av de många hälsoposterna i centrala Angola. Några av hennes minsta barn har insjuknat i malaria och sjukvårdspersonalen frågar om hon använder myggnät.
»I gryningen, när myggorna är som mest aktiva, vaknar mina åtta barn. Tror ni att de stannar kvar under nätet?«, svarar hon uppgivet.
Barnsjuksköterskan Carina Johansson berättar om mötet med mamman för att beskriva hur komplext problemet med malariaepidemin är. Hon arbetar för Läkare utan gränser och har just kommit hem från en längre sejour som projektledare i Angola. Där hade hon, liksom alla andra hjälparbetare i Afrika, dagligen kontakt med svårt sjuka som drabbats av malaria.
? Jag tror inte att du hittar en familj i Afrika där inte någon av familjemedlemmarna har dött i malaria, i alla fall inte i de fattigaste och mest konfliktutsatta länderna söder om Sahara, säger Carina Johansson.
I de här länderna är malaria lika vanligt som förkylning för oss nordbor. De som är vuxna har oftast hunnit bygga upp en viss immunitet, värst är det för barnen och för gravida kvinnor. Av de cirka en till två miljoner människor som varje år dör i malaria beräknas ungefär hälften vara barn under fem år.
Det viktigaste är att undvika myggstick. Exempelvis genom att använda myggmedel och bära kläder som täcker armar och ben. Försök görs med att täcka över stillastående vattentäkter för att förhindra myggorna från att kläcka nya ägg. Att regelbundet klippa gräset framför sitt hus och röja undan buskar och sly är andra åtgärder. Men det räcker inte. I vissa länder, exempelvis i Zambia, har människorna återigen börjat bespruta bostäderna inomhus med det giftiga medlet ddt.
Det mest effektiva sättet att skydda sig är att ha myggnät runt sängen.
På icn:s världskongress i Taiwan berättade ordföranden för Malawis nationella sjuksköterskeorganisation, Dorothy Ngoma, att alla i Malawi vill skydda sig med nät, men trots att näten är subventionerade och bara kostar en dollar har många inte råd.
Även om malariaparasiten har en fantastisk förmåga att anpassa sig och därför har utvecklat resistens mot flertalet läkemedel går det fortfarande att behandla alla former av okomplicerad malaria.
? Men när barnen får feber väljer många föräldrar att först prova med olika örtkurer. Hade de kommit tidigare med sina barn till sjukhuset så hade vi kunnat rädda betydligt fler än i dag, säger Carina Johansson och berättar hur förtvivlad hon många gånger känt sig.
? De som tas in på sjukhus är så väldigt sjuka. De har hög feber som gör dem uttorkade. Du letar och letar och när du till slut hittar ett kärl är det så skört att det genast spricker. Du ger dem det allra tyngsta artilleriet av mediciner, vanligen höga doser kinin som ger dem lågt blodsocker som du sen ska försöka rätta till. Ändå dör så väldigt många ifrån en.
Malariaparasiterna växer till sig i de röda blodkropparna som till slut spricker. Den vanligaste orsaken till att barnen dör är därför akut blodbrist. Med blodtransfusioner går det att häva anemin, men i många afrikanska länder vill människor inte donera blod eftersom det är detsamma som att lämna ifrån sig själen.
? Jag minns speciellt en liten pojke som vi behandlade strax innan jag återvände till Sverige. Till slut gick pappan med på att lämna blod. När vi testade honom visade det sig att han var hivpositiv. Vad skulle vi göra? Om vi gav honom blodet skulle han få en ny sjukdom, om inte skulle han förmodligen dö i sin anemi.
De gav inte blodet, men hur det gick för pojken fick Carina Johansson aldrig veta eftersom hon åkte hem strax därefter.
Ett av huvudproblemen är att nå ut med adekvat information till människor. Många vet inte vilken medicin de bör ta, hur den ska tas eller när. Förfalskade läkemedel och läkemedel som förvarats felaktigt eller är för gamla är vänd!
vanligt, såväl på apoteken som i marknadsstånden.
? Mycket av det som säljs är stulet någonstans ifrån. Du vet aldrig vad det är för kvalitet på läkemedlen. De som säljer dem saknar ofta utbildning och det är vanligt att du bara får halva kuren.
Carina Johansson berättar att det inte är så värst mycket bättre inom vården. Somliga ur sjukvårdspersonalen stoppar en del av medicinerna i egen ficka för att sedan sälja dem vidare på marknaden.
? Jag blir lika arg varje gång det händer. Samtidigt kan jag på ett annat plan förstå varför det sker. De som är anställda av staten har ofta erbarmliga löner och i ett så korrupt land som Angola kan en sjuksköterska få vänta upp till ett halvår innan hon ens får ut sin lön, säger hon upprört.
Att läkemedlen inte alltid används som det är tänkt är ett annat vanligt problem. Carina Johansson berättar hur de plötsligt en dag började få in barn med konstiga abscesser i mjälten. De kunde inte förstå varför och de kunde inte heller rädda barnen.
Det visade sig att barnen till följd av malaria hade fått förstorad mjälte och behandlats på en nyöppnad privat sjukstuga. Personalen hade kommit över ett äldre parti antibiotika som de sprutade direkt in i mjälten på barnen. Att antibiotika aldrig används vid behandling av malaria hade personalen ingen aning om.
? Om vi inom hjälporganisationerna ska nå framgång är det viktigt att samarbeta med och stödja den lokalt utbildade sjukvårdspersonalen. Via dem kan vi sedan informera patienterna, säger Carina Johansson.
Hon vägrar tro att situationen är hopplös.
? Men vi måste acceptera att det är en långsam process som vi alla måste jobba ihärdigt med. Självklart skulle det underlätta om läkemedelsindustrin satte av lite mer av sina resurser på malariaforskning. Men det är uppenbart att det är mer lukrativt att satsa på Viagra och gastritmediciner.
FALSKA MEDICINER ALLT VANLIGARE
Den internationella sjuksköterskeorganisationen ICN:s rapport Counterfeits kill (förfalskade läkemedel dödar) visar att handeln med förfalskade läkemedel ökar i världen. I utvecklingsländerna är det i huvudsak läkemedel mot exempelvis hiv, tbc och malaria som förfalskas. Enligt ICNs rapport skulle cirka 200 000 malariadrabbade årligen kunna räddas till livet om den medicin de fick var effektiv, av god kvalitet och användes på rätt sätt.
Läs mer på www.icn.ch.
LÄS MER:
www.who.int/topics/malaria/en
www.lakareutangranser.org
www.ki.se sök: malaria
KÄLLOR:
ICN, Läkare utan gränser,
Nationalencyklopedin och Läkemedelsvärlden