Så har spridningen av mpox skett de senaste åren
Det pågående utbrottet av mpox i delar av Afrika har skapat oro. WHO klassar spridningen som ett internationellt hot mot människors hälsa och det första fallet utanför den afrikanska kontinenten diagnostiserades i Sverige i mitten augusti. Detta har hänt sedan utbrottet 2022.
Sedan hösten 2023 pågår en större spridning av infektionssjukdomen mpox i delar av Afrika. Värst drabbat är Demokratiska republiken Kongo där mer än 16 000 har insjuknat i landet och närmare 550 dött. Mörkertalet anses vara stort.
Folkhälsomyndigheten i Sverige har utfärdat nya rekommendationer för resor till och från länder där smittan förekommer och uppdaterat sina vägledning för vårdpersonal.
Maj 2022 Första europeiska fallet av mpox, då kallat apkoppor, upptäcks i Storbritannien. Patienten har besökt Nigeria, där viruset är känt sedan 1970-talet. Sjukdomen bedöms som endemisk, vilket innebär att den förekommer i ett avgränsat område. Inom ett par veckor på senvåren 2022 konstateras 80 fall i elva länder, bland annat Sverige. Folkhälsomyndigheten begär att mpox ska klassas som allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. EU håller möte om gemensamt inköp av vaccin. Storbritannien inleder vaccination av sjukvårdspersonal.
Juli 2022 WHO klassar mpoxutbrottet som internationellt hälsonödläge, organisationens allvarligaste varning, och en status som endast coronaviruset och polio har sedan tidigare. Totalt finns vid tillfället 16 000 kända fall i 75 länder. Strax efteråt sker första europeiska dödsfallet, i Spanien.
Augusti 2022 Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA presenterar en studie som möjliggör att fler kan få vaccin mot mpox i förebyggande syfte. Genom att ge injektionen intrakutant (direkt under huden) i stället för subkutant (direkt i huden) kan dosen minskas till en femtedel men med i stort sett samma antikroppsutveckling. Folkhälsomyndigheten ändrar efter detta rekommendationerna även i Sverige. Efter skenande smittspridning rapporterar WHO en avmattning. Värst är fortfarande
Januari 2023 WHO flaggar under hösten 2022 för att det behövs ett mindre diskriminerande och stigmatiserande namn på sjukdomen apkoppor. I samråd med en grupp experter lanseras istället mpox, vilket är en förkortning av det engelska namnet monkeypox. Arbete kring eventuellt namnbyte av viruset pågår, men det heter i nuläget, som tidigare, apkoppsvirus.
Våren 2023 I maj 2023 bedömer WHO att utbrottet av mpox inte längre bedöms utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa. Globalt rapporteras fortfarande fall av mpox men smittspridningen har gått in i en ny fas vilket innebär ett kontinuerligt och långsiktigt arbete mot sjukdomen för att förhindra nya utbrott.
Hösten 2023 Under senhösten 2023 börjar en annan typ av mpox, klad I, spridas i centrala Afrika, framför allt i Demokratiska Republiken Kongo. Klad I har rapporterats som allvarligare med väsentligt högre dödlighet än den tidigare varianten klad II. Smitta spreds huvudsakligen via person-person smitta med en hög andel barn bland de rapporterade fallen.
Sommaren 2024 WHO utlyser internationellt nödläge med anledning av spridningen av den nya varianten av mpox. Att utlysa ett internationellt hot mot människors hälsa är WHO:s skarpaste verktyg – det innebär att WHO:s experter nu kommer att utfärda rekommendationer till medlemsländerna. Det första fallet av mpox, klad 1, utanför Afrika registreras i början av augusti – i Sverige.
Spridning över världen
Internationellt hälsonödläge
Fler kan få vaccin och smittan planar ut
läget i Nord- och Sydamerika där hälften av världens konstaterade 41 500 fall av apkoppor upptäckts. Även i Sverige planar smittan ut, tack vare ökad medvetenhet hos både allmänheten och sjukvården samt att vaccinering kommit igång. 154 smittade har fått vård.
Sjukdomen får ett nytt namn
Minskat hot
Nytt utbrott
Första fallet i Sverige
Fakta om mpox
Infektionssjukdomen mpox är i grunden en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människor. Viruset kan även överföras mellan människor.
Viruset upptäcktes först hos apor och fick därför namnet apkoppsvirus (engelska monkeypox virus). Sjukdomen påvisades hos en människa första gången 1970 och fick namnet apkoppor.
Sjukdomen mpox orsakas av apkoppsvirus som delas upp i två typer: klad 1 och klad 2, som i sin tur delas upp i klad 1a och klad 1b respektive klad 2a och klad 2b. Klad 1 har rapporterats som allvarligare med väsentligt högre dödlighet än klad 2. Klad 1 är dessutom mer smittsamt.
Symtom och behandling
Inkubationstiden är vanligtvis 6 till 13 dagar. Men den kan vara både kortare och längre, upp till tre veckor. Symtomen kan skilja sig beroende på vilket sätt smittan har överförts. Dessa symtom är vanliga vid icke-sexuell smitta:
- Blåsor eller sår, ofta på bålen, armar, ben, händer och fötter.
Man kan utöver detta få:
- feber
- ont i huvudet och i musklerna
- svullna lymfkörtlar.
Vid sexuell smitta är dessutom följande symtom vanliga:
- Blåsor eller sår i ansiktet, eller i och runt munnen och i halsen.
- Blåsor eller sår på och runt könsorganen och runt analöppningen.
- Problem med avföring, till exempel diarré, och svårigheter att kissa.
- Smärta runt analöppningen och i ändtarmen.
- Tyngdkänsla i nedre delen av magen och i bäckenet.
Sjukdomen kan orsaka mycket smärta och obehag, men läker i regel ut av sig själv inom två till fyra veckor. Personer med nedsatt immunförsvar kan ha en längre sjukdomsperiod. Vuxna, immunfriska personer blir sällan allvarligt sjuka. Det förekommer att personer med mpox behöver läggas in på sjukhus, till exempel på grund av svårigheter att äta till följd av smärtsamma blåsor i munnen.
Yngre barn samt gravida och personer med nedsatt immunförsvar bedöms ha större risk att bli allvarligt sjuka om de smittas med apkoppsvirus. I sällsynta fall, oftast hos personer med nedsatt immunförsvar, kan sjukdomen leda till komplikationer.
Det finns läkemedel med effekt mot infektionen och som rekommenderas vid allvarlig sjukdom.
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Om vaccin mot mpox
Det finns vaccin mot apkoppor, MVA-BN-vaccin, även om tillgången är begränsad i de länder där utbrotten nu sker. Vaccinet som används är samma som ger skydd mot smittkoppor hos vuxna.
Vaccinationen rekommenderas till personer som har en ökad risk för att smittas med mpox. Det kan ges i förebyggande syfte som preexpositionsprofylax eller efter exponering som postexpositionsprofylax. Postexpositionsprofylax ska helst ges inom fyra dygn från exponeringen men kan ges så sent som fjorton dagar efter expositionen.
Personer som tidigare fått smittkoppsvaccination rekommenderas endast får en dos MVA-BN-vaccin. Patienter med immunbrist (till exempel hivinfekterade och patienter som får immunsupprimerande behandling) och som tidigare vaccinerats mot smittkoppor bör få två doser.
Vaccinet ges antigen subkutant, i huden, eller intrademalt, direkt under huden.
Källa: Folkhälsomyndigheten.