Några ord kan hjälpa

Ett kort samtal när man möts i korridoren. Det kan vara ett sätt att utöva kamratstöd.

10 januari 2005

Sjuksköterskan Madeleine Bryngeld har engagerat sig som en av sex kamratstödjare på thorax-intensivavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hon vill bidra till en god stämning och ett gott klimat på avdelningen.

Kamratstödet kan vara att ge några uppmuntrande ord i korridoren när någon känner sig nere, men också att ha genomtänkta, organiserade kontakter med avdelningens långtidssjukskrivna. Till dem skriver man kort vid julhelgerna, besöker dem därhemma, ger konkreta råd om de regler som gäller och hjälp med pappersexercisen. En kamratstödjare kan också möta den sjukskrivna när hon är på avdelningen för att till exempel lämna sjukintyg.

Bio- och teaterbesöken är en annan del av den kamratstödjande verksamheten. Marie Mörk har tejpat upp en lapp på ett skåp i det minimala personalutrymmet. »Biodax! Vi tänker gå på Ocean’s twelve onsdag 29/12. Vem vill följa med?«

Marie Mörk är en av tre undersköterskor som tillsammans med tre sjuksköterskor är kamratstödjare på avdelning 11. På tiva arbetar ungefär 130 sjuksköterskor och undersköterskor. Alla som nyanställs får information om att kamratstödjarna finns.

De började sin verksamhet 2000. Initiativet kom från en sjuksköterska som hade arbetat på Ola-ambulanserna. Varken hon eller den dåvarande vårdenhetschefen finns längre kvar på avdelningen. Men både Marie Mörk och hennes undersköterskekollega Anette Wahlén har varit med från början.

– Det var ingen särskild händelse som ledde till att kamratstödet startade, säger Marie Mörk. Sjuksköterskan som arbetat på Ola-ambulansen delade med sig av sina erfarenheter. Och tanken på kamratstödet växte fram under ganska lång tid.

Men formerna för kamratstödet på avdelning 11 är andra än i räddningstjänsten. Där är man mer inriktad på att rycka in efter traumatiska händelser, på avdelning 11 tar sig kamratstödjarna mera an vardagslivets problem.

Har kamratstödet gett några resultat i form av att till exempel kolleger har kommit tillbaka snabbare från en lång sjukskrivning?

– Ja, säger Marie Mörk. Jag kan tänka på flera olika tillfällen, men jag vill inte gå in konkret på dem, för då kanske jag avslöjar något som jag inte borde.

Också Madeleine Bryngeld är säker på att kamratstödet ger resultat.

– Ja, jag har fått tack som visar att det vi gjort uppskattas. Och: om jag inte trodde att det jag gör hade någon betydelse hade jag ju inte fortsatt med det jag gör.

Det är viktigt för kamratstödjarna att hålla rågången öppen mot det som är arbetsgivarens ansvar, att inte uppfattas som en ledningens förlängda arm. Den tystnadsplikt de utlovar ruckar de inte på.

– Visst har det varit problematiskt ibland, medger Marie Mörk. Men om en människa tar ett steg – att ta kontakt med oss – är det lättare att sedan ta nästa steg. Hon inser att hon inte klarar av sina problem på egen hand. Men, är det tystnadsplikt så är det!

Formerna för kamratstödet har fått växa fram under de här åren. Signalerna från arbetskamraterna om vad de vill ha ut av det har varit viktiga. Nu tar man ett steg till efter en period i höstas med handledning.

– Vi har diskuterat mål, strukturer, gränser och ramar. Det har varit väldigt bra, säger Madeleine Bryngeld.

Under våren fortsätter handledningen med reflekterande samtal. Meningen är att man ska diskutera olika tänkta fall och hur kamratstödjarna tänker och reagerar i dessa fall.

Med tiden har den kamratstödjande verksamheten växt till att också försöka organisera roliga saker.

– Och nu planerar vi fikaträffar på stan med dem som inte är på jobbet, är sjukskrivna eller föräldralediga, berättar Madeleine Bryngeld.

Varje termin har kamratstödjarna en hel dag till sitt förfogande. Dagen använder man till utbildning och åt att informera varandra och fördela huvudansvar för olika delar.

Därutöver har kamratstödjarna två timmar varannan torsdagseftermiddag dels för interna diskussioner, dels till planerat arbete; skriva kort, ha bokade samtal och så vidare.

Förutom denna mer eller mindre schemalagda tid får kamratstödjarna ta den tid i anspråk som de behöver. De kan till exempel gå ifrån arbetsplatsen för att göra hembesök hos långtidssjukskrivna.

– Det hela bygger på förtroende mellan cheferna och oss, säger Anette Wahlén. De vet att vi inte missbrukar den tid vi använder för kamratstödet.

Kamratstöd också på Volvo…
Kamratstödjarna på Volvo i Skövde arbetar med missbruksproblem, hjälp med ekonomiska svårigheter, dyslexi och mobbningsproblem.

De har ett stort kontaktnät inom de här områdena, som de kan hänvisa de hjälpsökande till.

De flesta kamratstödjarna är fackligt aktiva inom Metall.

Kamratstödjarna har ingen särskild utbildning för sitt uppdrag, men de träffas en gång i månaden för att prata om det de möter.

– Men anonymt. Vi är väldigt noga med tystnadsplikten, säger Jonny Alfredsson, facklig på heltid och ansvarig för kamratstödet inom Metallavdelningen.

Den hjälpsökande skriver »kontrakt« om att vara öppen i kontakterna med kamratstödjarna.

– Egentligen är det väl hjälp till självhjälp vi sysslar med, sammanfattar Jonny Alfredsson.

…och i räddningstjänsten
Kamratstödet på räddningstjänsten inom Göteborgs brandförsvar är inriktat på att stödja medarbetare som har varit med om traumatiska upplevelser.

Så bör det vara i en organisation där svåra situationer är vanliga. En organisation där svåra händelser är mer sällsynta kan förlita sig till hjälp utifrån.

Det säger Per Hassling, personalkonsulent inom räddningstjänsten i Göteborg och ansvarig för kamratstödet inom organisationen. Han har också engagerats av kamratstödjarna på Sahlgrenska som föreläsare.

Man måste upprätthålla rågången mellan kamratstöjdarnas arbete och arbetsgivarens uppdrag att hantera till exempel missbruksproblem.

– Kamratstödet får inte träda in i stället för arbetsgivarens plikt att skapa en god arbetsmiljö, säger Per Hassling. Då riskerar man att förtroendet förbrukas, som är så viktigt för kamratstödet.

Mål för kamratstödjarna
Att finnas till hands för den arbetskamrat som behöver någon att prata med, oavsett vad det rör sig om: problem hemma,
problem på jobbet eller något annat.

Att kunna följa med som sällskap eller stöd vid besök hos exempelvis läkare eller myndigheter.

Att kunna hjälpa till med praktiska arrangemang om man behöver avlastningssamtal när det gäller »tunga« patientfall.

Exempel på kamratstöd:
Besök hos långtidssjukskrivna i deras hem.

Fikaträffar »på stan« med föräldralediga arbetskamrater.

Gemensamma bio- och teaterbesök.

Kontakt med frånvarande genom att skriva julkort och
liknande.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida