Nära samarbete mellan hemsjukvården och kyrkan

4 september 2000

När primärvården i Kristianstad för tre år sedan bildade en enhet för hemsjukvård och hospice, kvh, var det redan från början självklart att en av hörnstenarna skulle utgöras av volontärer. Idén kom från sjukvårdsprästen Dan Gunnar Danving. Han hade länge närt en dröm om att på ett mer organiserat sätt kunna stötta patienter och anhöriga på det andliga planet i olika krissituationer.

Samtidigt som kvh (kvalificerad vård i hemmet) planerades tillträdde prästen Eva Myrborg en tjänst i kyrkan som var speciellt riktad mot hemsjukvården.

– Det första jag fick göra som nytillträdd var att delta på sammanträdena där riktlinjerna för kvh drogs upp, berättar Eva Myrborg som tillsammans med Dan Gunnar Danving och dåvarande primärvårdschefen Ulf Kvist snart befann sig i England för att på ort och ställe studera brittisk  volontärverksamhet.

Annan religion inget hinder
Det är sjukvårdskyrkan som organiserar volontärerna och som ser till att de får utbildning. I dagsläget är 22 volontärer engagerade, varav tolv besöker patienter som vårdas hemma. Fem volontärer går regelbundet till hospice och fem är engagerade inom äldrevården. Fem av volontärerna är män, resten kvinnor. Den yngsta är 34 år, den äldsta 76.

De allra flesta är på ett eller annat sätt engagerade i Svenska kyrkan. Men undantag finns, bland annat en tysk katolik och en frälsningssoldat.

– Skulle vi komma i kontakt med någon muslim som vi anser passar in i verksamheten så är religionen inget hinder. Men hittills har vi inte känt något behov av att ha volontärer med andra trosuppfattningar än den kristna. Invandrarfamiljerna har ofta egna stora kontaktnät, säger Eva Myrborg som poängterar att volontärernas uppgift absolut inte är att missionera.

– Det viktigaste är att våga finnas till, hur läget än förändras för patienten. Och att vara beredd på att föra samtal på en djup andlig nivå. Men den som går in i det här måste vara så pass öppen att hon eller han utan vidare kan möta en muslim, jude eller ateist. Om en bibeltext eller psalmvers plockas fram sker det alltid på patientens eller den anhöriges initiativ.

Volontärerna i Kristiandstad får inte utföra några medicinska eller sjukvårdande uppgifter. De får inte heller baka, laga mat, städa, tvätta eller göra någonting annat som normalt utförs av hemtjänsten.

– Men enklare uppgifter som att koka en kopp kaffe eller lägga en kudde under huvudet går naturligtvis bra.

Inga protester från fack eller personal
Hittills har ingen volontär hoppat av. Och några protester från vårdpersonalen eller facket har inte märkts av. Tvärtom är erfarenheterna så goda att även medicin- och kirurgklinikerna nu frågat om inte de skulle kunna få volontärer till sina verksamheter.

Till hösten startar därför sjukvårdskyrkan ännu en volontärutbildning.

Samtliga volontärer handplockas av Eva Myrborg, som tillsammans med Dan Gunnar Danving och sjukvårdspräst Håkan Stewen också ger kontinuerlig handledning.

– Det viktiga är att de har ett äkta engagemang. De måste känna på djupet att det är det här de vill göra, säger Eva Myrborg.

Många av volontärerna har själva gått igenom en kris med någon nära anhörig som varit svårt sjuk eller dött. Men ingen engageras med mindre än att det har gått minst två år sedan krisen inträffade.

Eva Myrborg brukar tillsammans med den paramedicinska personalen delta i de sociala ronderna. Det är på dessa hon
får veta om någon patient möjligen kan vara i behov av en volontär.

En patient i taget
Volontärerna har i regel endast kontakt med en patient åt gången. Det är för att de ska orka med att följa patienten och dennes anhöriga till slutet och kunna ta ett ordentligt avsked. Var och en måste få en chans att avsluta relationen till en familj innan hon eller han går in som volontär hos en ny.
Lilian Elding, 60, är före detta lågstadielärare. Fram till i höstas var hon volontär hos en av sina väninnor som efter en tids sjukdom avled på hospice. Även maken var sjuk. Lilian brukade följa honom till och från hospice.
– Jag stöttade både den anhöriga och min väninna. Men när hon dog kände jag att jag behövde ta en paus. Eva Myrborg
hjälpte mig att bearbeta mina känslor, vilket kändes mycket bra, säger Lilian Edling som i våras återigen började arbeta som volontär.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida