Näsan behövs inte

Mikrobiologi. I decennier har det varit ett hantverk att odla och analysera bakterier. Men nu sker en revolution på laboratorierna när hela processen automatiseras.

Med den senaste och mest avancerade tekniken ska odlingarna vid kliniskt mikrobiologiskt laboratorium på Universitetssjukhuset i Linköping automatiseras. Det är ett gigantiskt system som installeras för att inom kort kunna ta emot alla prover som ska odlas.

Linköping och Karolinska universitetssjukhuset blir först i Sverige med det nya instrumentet Kiestra TLA. Systemet arbetar automatiskt och ser till att proverna odlas i en gynnsam miljö så att bakterierna växer. Sedan fotograferas odlingsplattorna, även detta sker helt automatiskt. Resultaten analyseras på de digitala bilderna som är mycket detaljerade för att underlätta avläsningen.

— De flesta känner att det är både kul och spännande, men också lite skräckinjagande, säger Kristina Kinnunen, biomedicinsk analytiker på laboratoriet i Linköping.

En fördel är att allt blir standardiserat, det går inte längre att odla ”fel”. Processen blir säkrare och snabbare och därmed kortas svarstiden. Genom att proverna digitaliseras kan de lagras och man kan gå tillbaka och studera gamla prover vid behov.

Kostnaden för Linköpings nya system blir drygt tio miljoner. På sikt räknar ledningen ändå med besparingar på grund av minskade personalkostnader. Det sägs att det inte ska bli några uppsägningar, men de närmaste åren kommer anställda som går i pension inte att ersättas. För dem som blir kvar innebär det nya systemet stora förändringar när det gäller arbetsuppgifterna.

— I dag kan vi lukta och känna på provet. Att analysera på en bildskärm i stället för direkt på plattorna blir inte samma sak, det blir ett helt nytt sätt för oss att göra bedömningar, säger Kristina Kinnunen.

En fördel är att man slipper de luftburna smittor som sprids när plattorna analyseras. Men med tanke på att hon en gång valde mikrobiologi för att det inte bara handlar om apparater, så är Kristina Kinnunen lite kluven inför automatiseringen.

— Jag hoppas att själva hantverket ändå kommer att finnas kvar så att vi inte bara blir apparatskötare.?

När ensidiga arbetsmoment automatiseras blir arbetsmiljön bättre, påpekar Nettan Svartz, enhetschef för kliniskt mikrobiologiskt laboratorium. Arbetet med att ladda prover, övervaka instrumenten och analysera resultaten är utformat med tanke på att det ska vara så ergonomiskt riktigt som möjligt.

I slutet av april börjar systemet tas i drift, men det behövs en lång inlärningsperiod innan allt fungerar som det ska.