Nätverk ska ge bättre tillgång till biobanker

Vetenskapsrådet storsatsar för att ge forskarna bättre tillgång till biobankerna och stärka Sveriges position som en ledande nation inom den biomedicinska forskningen.?

Varje år sätts flera miljoner nya prover in i landets biobanker. Nästan varenda svensk har bidragit med en bit vävnad, några celler eller lite blod. Nu ska de här proverna bli enklare att komma åt för forskning.

Vetenskapsrådet har anslagit 148 miljoner och Karolinska institutet, KI, i Stockholm bidrar med 30 miljoner under en femårs­period för att starta och driva nätverket BBMRI.se.Syftet är att samla och förvara biologiska prover i storskaliga och kvalitetssäkra system. Allt för att underlätta användandet av proverna och minska kostnaderna. Karolinska är värd för nätverket, men ledande forskare från flera universitet står bakom och det är öppet för alla svenska organisationer som är verksamma inom medicinsk forskning.??

Sverige har långvarig erfarenhet av att bygga upp och använda biobanker för medicinsk forskning. Genom att vi har ett omfattande registersystem som bygger på personnummer kan information om sjukdom och hälsa kopplas till de olika proven. Via det nya nätverket ska forskare kunna komma åt biobankerna snabbare och enklare än tidigare och även få hjälp med rådgivning när det gäller själva användandet samt de etiska och juridiska aspekterna.?

Den tekniska utvecklingen har gått mycket fort när det gäller den biomedicinska forskningen. I dag kan forskarna kartlägga vår arvsmassa och ta reda på vad olika gener och proteiner har för uppgifter. Det ökar möjligheterna att upptäcka sjukdomar tidigare, ställa bättre diagnoser och ge bättre behandlingar. Men den begränsande faktorn är fortfarande tillgången till bra prover att analysera och därför hoppas många att det nu ska bli lättare att få tillgång till de hundratals miljoner prover som finns i landets biobanker.??

Lars Börjesson, huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet, anser att satsningen kan ge Sverige en ledande position inom den internationella biomedicinska forskningen.?

— Sverige sitter på en veritabel guldgruva genom sina biobanker och person­register, som ger unika för­utsättningar för världsledande forskning inom dessa områden, säger han.?

Både Vetenskapsrådet och KI bidrar också med mångmiljonbelopp till CBCS, Chemical biology consortium Sweden. Det är ett nätverk som består av laboratorier i Umeå och Uppsala samt ett nytt forskningslaboratorium vid KI. ??

Verksamheten handlar om att hitta små molekyler som andra forskare sedan studerar för att förstå hur sjukdomar uppstår och utvecklas och för att ta fram läkemedel. För att hitta de rätta molekylerna gör man en screening bland ett stort antal molekyler och optimerar sedan molekylerna kemiskt. Det kan till exempel vara en cancerforskare som vill undersöka ett protein som kan vara involverat i en viss sjukdom.?

Grunden till det nya nätverket kommer från läkemedelsbolaget Biovitrum. Företaget lade ner sin forskning kring småmolekyler och donerade då både utrustning och sitt samlade ”bibliotek” av substanser.