Nio miljarder till sjukvården

Ett av regeringens mål är 1 700 fler allmänläkare i tjänst om tio år.

Utgångspunkten för Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården är det faktum att mer och mer av sjukvården i Sverige ges i primärvården. Det är regeringens övertygelse att denna utveckling kommer att fortsätta. Därför måste primärvården byggas ut så att den kan möta de ökade kraven.

Samtidigt ska de grundläggande målen för hälso- och sjukvården ligga fast: solidarisk finansiering via skatten, demokratisk styrning och vård efter behov.

Lokala planer
Den nationella handlingsplanen har växt fram i flera steg. En första etapp var överenskommelsen med centern om att ta
8 miljarder från försvarsbudgeten 2002–2004 och överföra dem till sjukvården. Eftersom regeringen hämtat en miljard från annat håll innebär det att landsting och kommuner får 9 miljarder kronor, öronmärkta till vården, under 2001–2004.

I maj kom regeringen också överens  med Landstingsförbundet och Kommunförbundet om hur pengarna skulle fördelas. Ungefär 70 procent går till landstingen och 30 procent till kommunerna. Pengarna ska användas inom tre områden: primärvården, psykiatrin och vården av gamla i kommunerna.

Vid sidan av bristen på pengar är bristen på allmänläkare (specialister i allmänmedicin) det stora hotet mot primärvården. Därför sätter regeringen upp ett mål: antalet allmänläkare ska öka med 170 om året i tio år. Med ytterligare 1 700 allmänläkare i tjänst skulle bristen vara täckt. En liten del av denna nästan 40-procentiga ökning tänker sig regeringen uppnå genom att locka läkare i andra specialiteter att vidareutbilda sig till allmänläkare och att stimulera invandringen av läkare.

Huvudparten av ökningen, 100 läkare om året, ska dock åstadkommas genom att fler läkarstudenter lockas att välja allmänmedicin som specialitet. »Med ett tydligt avgränsat uppdrag ökar förutsättningarna för personalen att hantera sin arbetssituation, vilket förbättrar primärvårdens möjligheter att rekrytera läkare«, skriver regeringen trosvisst i sin proposition.

Regeringen vill vidare stärka forskning och utveckling inom området primärvård. Det ska ske i regionala FoU-center.

Ett särskilt familjemedicinskt institut ska bidra till att utveckla allmänläkarrollen. Som grund finns ett förslag från Svensk förening för allmänmedicin (sfam), det vill säga allmänläkarnas specialistförening. Formerna för hur ett sådant institut ska organiseras ska utredas. Regeringen tillsätter en utredning i höst.

Ökad mångfald
Regeringen skriver också några rader om ökad mångfald. Olika alternativa driftsformer kan bidra med erfarenheter och nytänkande. Privata, ideella och kooperativa vårdgivare ska bejakas. Hur det ska gå till kan regeringen dock inte ge några konkreta besked om. De utredningar som gjorts på området visar ju att det är svårt att överlåta verksamhet direkt till dem som i dag arbetar i den. Enligt eu:s regelverk måste sådana avknoppningar föregås av en regelrätt upphandling.