Nobelpris för upptäckten av hepatit C

Årets Nobelpris i medicin tilldelas tre forskare för deras viktiga upptäckter av viruset som orsakar hepatit C. Forskningen har lett till att det idag går att både förebygga, behandla och i de flesta fall bota sjukdomen.

Banbrytande upptäcker av årets Nobelpristagare i medicin, Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice, gjorde att ett helt nytt virus – hepatit C – kunde identifieras. Innan visste man inte varför så många drabbades av leversjukdom efter blodtransfusion.

Hepatit C orsakar efter blodsmitta leverskador, levercirros och levercancer och är ett av de största globala folkhälsoproblemen, med omkring 70 miljoner smittade i världen.

Ska utrotas fram till 2030

– Det här är ett väldigt välförtjänt pris. Deras upptäckter har lett till att dagens fina läkemedel senare har utvecklats. Nästan alla sjuka med hepatit C går idag att bota med en 8-12 veckors kur, säger Martin Lagging, professor i klinisk virologi, med specialområdet Hepatit C vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Världshälsoorganisationen, WHO, har satt som mål att både hepatit B och C ska vara utrotade inom tio år. Vårdfokus besökte tidigare i år Skänningeanstalten och följde sjuksköterskornas arbete där med att behandla hepatit C hos interner.

Läs mer: De botar heptatit C på anstalten

Arbetet som ledde fram till årets Nobelpris började efter andra världskriget då behandling med blodtransfusion och andra blodprodukter blev vanligare, efter exempelvis hjärtoperationer. Läkarna förstod inte varför många av de opererade fick förhöjda levervärden.

Hepatit B upptäcktes först

Forskning ledde till att hepatit B upptäcktes under 1960-talet och att både tester och vaccin kunde tas fram. Detta är också tidigare belönat med Nobelpris.

En av årets Nobelpristagare, Harvey J. Alter, var då verksam vid National Institutes of Health i USA, där han studerade hepatit hos patienter som fått blodtransfusion. Då hade även tester för hepatit A börjat användas.

Ändå såg Alter att många patienter fortfarande drabbades av kronisk hepatit. Han misstänkte att ett annat, okänt smittoämne, låg bakom.

Ett enda djur smittas

I sin forskning kunde han visa att blod från sjuka människor kunde överföra smittan till schimpanser. Ytterligare studier visade att smittämnet tycktes ha egenskaper som återfinns hos virus. Alters studier klargjorde att det fanns en ny allvarlig variant av kronisk virushepatit, som skulle visa sig vara hepatit C.

Forskarna jagade det okända viruset i mer än 10 år med alla kända verktyg.

Årets andra Nobelpristagare Michael Houghton arbetade under 1980-talet på läkemedelsföretaget Chiron, där han försökte isolera det nya virusets arvsmassa. Forskargruppen utgick ifrån DNA-fragment från en hepatitinfekterad schimpans. De flesta av DNA-fragmenten kom från schimpansens egna arvsmassa men forskarna hoppades att viruset låg bakom några fragment. De använde även blodserum från en smittad person, där de förmodade att antikroppar fanns.

Till slut hittade de ett DNA-fragment som reagerade med antikropparna från patienten. Det visade sig vara ett nytt RNA-virus från Flavivirus-familjen. Viruset fick namnet hepatit C.

Avancerad genteknik

Frågan var nu om viruset ensamt orsakade hepatit. Den tredje Nobelpristagaren, Charles M. Rice vid Washington University i St Louis i USA, fann att en viktig del av virusets RNA-sträng fanns, men inte definierats. Med genteknik framställdes den nya RNA-delen. Då det injicerades i levern hos schimpanser blev de sjuka på liknande sätt som patienter med hepatit, och viruset hittades i blodet.

Upptäckten av hepatit C-virus innebar att den höga risken för blodsmitta kunde förklaras. Genombrottet gjorde det möjligt att ta fram blodtester och nya läkemedel, som har räddat miljontals människoliv.

– Det har varit ett enormt detektivarbete som tagit många år för dem. Det stora problemet med just det här viruset är att det inte gått att odla på klassiskt vis, som vi gör med till exempel coronaviruset, som orsakar covid-19. Det krävdes avancerad dna-teknologi och avancerade immunologiska metoder, säger Martin Lagging.

I stora delar av världen sprids hepatit C fortfarande i sjukvården, då rutiner mot blodsmitta och hygien vid injektioner är bristfällig. I Sverige och västvärlden sprids hepatit-C idag främst med bland missbrukare.

– Här behöver vi bli bättre på att hitta de som bär smittan, så att de kan bli behandlade, säger Martin Lagging.