Nu har hon slutat jobba gratis

Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra Götaland.

Svansarna i golvet. Jamande och strykande längst benen. Katterna Kasper och Pius som satt hemma och väntade blev oroliga när Anna Halmerius kom hem efter nio på kvällen. Längre än så kunde hon inte jobba, för då gick larmet i gång på vårdcentralen i Alingsås.

I villakvarteret på andra sidan gatan dukades kvällsmat fram på borden och barnprogram tog slut. I sitt lilla rum med en brits och ett skrivbord ägnade sig Anna Halmerius åt schemaläggning, personalsystem och rapporter. Som distriktssköterska och avdelningsföreståndare tänjde hennes arbetsuppgifter på arbetsdagens början och slut. Men i stället för att be om övertid fortsatte hon att fylla på sitt redan överfulla flextidskonto.

Övertid måste du motivera och få godkänd av chefen. Flextid bestämmer du över själv. Anna Halmerius såg det som enklast att flexa — och det var hon inte ensam om.

Det var i höstas när den offentligt drivna primärvården i Västra Götaland sade upp alla flextidsavtal som locket lyftes till en kokande kittel där en riktig flextidssoppa uppenbarade sig. Serverad i en pressad vårdmiljö. Tillredd av många kockar:

• Facket som hoppats för mycket på dåliga avtal.
• Chefer som sagt nej till övertid men som ändå låtit anställda stanna kvar efter arbetstidens slut.
• Anställda som betalat dyrt för en gnutta flexi­bilitet och som dragit sig för att gå till chefen och be om övertid.

När flextidsavtalen sades upp fick de anställda tre månader på sig att tömma sina konton. Sedan skulle eventuell innestående flex raderas. Förutsättningarna följde avtalet, men visade sig vara helt orimliga. Sjuksköterskor och barnmorskor på allt från vårdcentraler till ungdomsmottagningar hade under nio månader tillsammans lyckats samla på sig 16?173 timmar innestående flex, alltså mer än 2?000 arbetsdagar. Hur var det möjligt?

Vid en närmare granskning upptäckte Vårdförbundet i Västra Götaland att 170 medlemmar dessutom redan arbetat gratis under året. Vid regelbundna avstämningar hade arbetsgivaren strukit mer än 1?500 timmar innestående flex, helt enligt avtalet, eftersom max­gränsen för sparad tid överskridits.

Distriktssköterskan Anna Halmerius hade jobbat 38 gratistimmar. En kollega på en annan vårdcentral i regionen hade 79 timmar struken flex.

— Kulturen var sådan, det var flex som gällde. Precis som att läkare som inte får kompa samlar på sig flexberg. Du stämplade in när du kom och ut när du gick, det var bara så, säger Anna Halmerius.

Tanken med flextidsavtalen när de började komma på 1990-talet var att inom särskilda ramar ge arbets­tagare lite mer inflytande över sina arbetstider. En tandläkartid efter lunch skulle kunna kvittas mot merjobb en eftermiddag med extra mycket att göra.

När Vårdförbundet i Västra Götaland började granska vad som låg bakom flextidsbergen inom primärvården visade det sig att många överfulla konton dolde övertidsarbete som inte alls borde ha registrerats som frivillig flex. Friheten i systemet hade satts ur spel.

På vissa arbetsplatser var det satt i system att resor med patienter efter arbetstid alltid skulle tas på flexen. På andra håll fylldes konton på eftersom sjuksköterskor var tvungna att komma tio minuter innan de började för att hinna slå på datorn innan första patienten ringde.

Överfulla flextidskonton gömde också hårresande berättelser om underbemanning, dålig planering och anställda som inte sade ifrån. Som historien om bvc-sjuksköterskan som blev tillsagd av chefen att inte fylla på sitt flextidskonto mer, samtidigt som hon inte blev beviljad övertid. I stället för att ta striden valde sjuk­sköteskan att stämpla ut vid arbetsdagens slut, för att återvända och skriva journaler på sin fritid för att hon kände ansvar för patienterna.

I diskussioner över förhandlingsbordet är fack och arbetsgivare överens om skillnaden mellan flex och övertid. Det borde vara enkelt, men i verkligheten är det inte så.

— Var jag tvungen att sitta kvar nu eller hade jag kunnat gå hem? Jag hade svårt för att avgöra vad som var övertid och vad som var flex, berättar Anna Halmerius.

Oftast hämtade hon inte ens en kopp kaffe eller te. Hon ville bara jobba klart med de arbetsuppgifter hon påbörjat för att kunna komma hem till katterna.

Flextidssoppan innehåller förlorade pengar. En annan ingrediens är dålig arbetsmiljö. När flexbergen växer tvingas chefer skicka hem anställda med mycket innestående flex på kontot så fort verksamheten tillåter det. Kollegerna som blir kvar och personen som skickas hem förlorar då chansen till lugna stunder på jobbet som skulle kunna användas till reflektion, viktigt småprat och kunskapsinhämtning.

På många håll inom den offentligt drivna primärvården i Västra Götaland var det största problemet att över huvud taget hitta tillfällen då det var möjligt att ta ut innestående flex. Detta och att många flexberg dolde övertid lyckades Vårdförbundet i Västra Götaland bevisa. Arbetsgivaren erkände en del misstag och betalade ut totalt 70?000 kronor i ersättning till åtta personer med stora mängder struken flex, en av dem var Anna Halmerius. Dessutom fick alla anställda förlängd tid till och med maj i år för att tömma sina flexkonton.

Innan oredan är utredd vill inte Vårdförbundet i Västra Götaland skriva under något nytt flextidsvtal. Just nu är det ”gå hem när du slutar eller begär övertid” som gäller inom den offentligt drivna primärvården. Men många medlemmar är irriterade över att flexmöjlig­heten försvunnit.

Upprörda röster hörs från arbetsplatser där medvetna chefer organiserat jobbet så att flexen fungerat som den är tänkt. Kritik kommer också från andra håll där anställda byggt flexberg och haft svårt att få ledigt. Den lilla flexibilitet som även ett dåligt flexavtal kan ge verkar vara värd mycket för många.

När Vårdförbundet i Skåne för två år sedan sa nej till att skriva under ett avtal med risk för att medlemmarna skulle kunna få innestående flex struken lämnade nästan 300 missnöjda medlemmar förbundet.

Rädslan för den här reaktionen gör flexfrågan klurig för Vårdförbundet. Förbundet vill ha flex, det hör till ett modernt arbetsliv, men inga avtal som kan riskera gratisarbete. Det är inte bara orättvist utan ser också dåligt ut för ett fackförbund som vill att medlemmarnas arbetsinsatser ska värderas högre.

Från norr till söder pratas det nu om flextidsbergens negativa inverkan på arbets­miljön. Situationen i Västra Götaland är långt ifrån unik. Ändå tecknas gång på gång nya dåliga flextidsavtal.

Det var inte bara katterna som reagerade på Anna Halmerius övertidsarbete. Hon började själv känna i kroppen att hon jobbade för mycket och mår betydligt bättre i dag med vettigare arbetstider som distriktssköterska på ett äldreboende i Ekeby i Skåne.

Hit flyttade hon i våras på grund av kärlek, inte för att hon ogillade sitt förra jobb. Tvärtom. Då hade hon inte stannat på den där vårdcentralen i Alingsås i sju år och investerat så mycket av sig själv och sin fritid i sitt arbete. Nu i efterhand konstaterar hon att hon tänkte fel kring det här med övertid och flex.

— Jag var för snäll mot arbetsgivaren och inte tillräckligt tydlig med övertiden. Många inom sjukvården är för snälla och resonerar precis som jag.