Nu riktar Skåne blicken framåt
Vården i Skåne behöver förändras radikalt, anser en rad politiker. De har därför tillsammans med andra vårdgivare och företagsrepresentanter skapat en vision, Vård Vision Skåne. Nu återstår att se vad den kommer att betyda för vårdens vardag.
Inga arbetar som sjuksköterska på ett kommunalt drivet sjukhem, Lisa är distriktssköterska och anställd inom landstinget. Båda arbetar inom samma geografiska område, men för olika arbetsgivare och med begränsade möjligheter till samarbete. Både landstinget och kommunen är noga med att bevaka sina revir.
Det här är inte någon ovanlig situation och något som man på flera håll funderar på att göra något åt, bland annat i Skåne. Där finns långt gångna diskussioner om vilka förändringar som är möjliga.
Våren 1999 till hösten 2000 genomfördes ett projekt kallat Vård Vision Skåne. En rad intressenter deltog: Region Skåne, Skånes kommunförbund, Praktikertjänst, Försäkringskassan, Vårdförbundet och andra fackliga organisationer samt privata företag med anknytning till vården. Resultatet blev det man kallar en idealiserad design.
Kunden väljer närvårdsenhet
I designen sägs att politikerna har ett övergripande ansvar för hälsosystemet och att det utvecklas på ett bra sätt för medborgarna/kunderna. Inte minst att barriären mellan landstingets och kommunernas vård bryts upp. Grunden i själva systemet är att varje medborgare får ett av politikerna bestämt belopp, en kapiteringssumma, som bara kan användas för att välja närvårdsenhet. Summan kan variera med hänsyn till ålder och andra sociodemografiska faktorer.
Verksamheten organiseras i närvårdsenheter. Kunden har rätt att välja vilken närvårdsenhet som helst och lägger då sin kapiteringssumma där. Man har rätt att enligt bestämda regler byta närvårdsenhet. En närvårdsenhet får inte avvisa någon kund som vill ansluta sig och har sedan det fulla ansvaret för de anslutnas hälsovård, sjukvård och äldreomsorg.
Konkurrens mellan enheterna
De olika närvårdsenheterna konkurrerar med varandra och behöver inte se likadana ut. En del kan till exempel välja att ha många olika specialiteter, medan andra i stället har få och köper från andra. Varje närvårdsenhet måste för att få etablera sig godkännas och certifieras av vårdlogikansvariga.
Om designen genomförs kan konsekvensen bli att Inga och Lisa har sina tjänster på samma närvårdsenhet och att deras arbete och arbetsuppgifter kan samordnas på ett annat sätt än
i dag. Men det kan också bli så att en närvårdsenhet väljer att köpa in deras tjänster från någon annan närvårdsenhet. Tanken är dock att de nuvarande gränserna mellan landstingets och kommunens revir ska försvinna.
Vidare sägs i den tänkta modellen att politikerna ska tillsätta och finansiera fyra så kallade vårdlogikansvariga för det man kallar de fyra vårdlogikerna: basvård, elektiv (planerad) vård, akutvård samt hem- eller distansvård. Tanken är att de, förutom certifieringen, ska stimulera till utveckling.
De ska även kunna säga upp någon som inte sköter sin certifiering och hålla koll på tendenser till monopolbildning och konkurrensbegränsning.