Nu vet han sitt värde

Att få upp sin lön brukar inte vara det lättaste. Men sjuksköterskan Karl Berggren lyckades, med svängdörrsmetoden. Han sa upp sig från hia i Lund, gick till ett läkemedelsföretag, men återvände sedan till hia. På det sättet ökade han sin lön med 3 500 kronor.

6 november 2000

Som nattsjuksköterska på hjärtintensiven vid Lunds universitetssjukhus hade Karl Berggren efter tolv år som legitimerad lyckats komma upp i en månadslön på 17 500 kronor. För lite, tyckte han och började se sig om efter alternativ.

Men det var inte bara på grund av den dåliga lönen som han ville bort från hia. Personalsituationen var kaotisk. Som på så många andra ställen saknades det ständigt folk.

– När man var ledig gick man bara och väntade på att bli inringd.

Karl Berggren hittade ett vikariat på Astra Zenecas avdelning för läkemedelsforskning i Lund. Ingångslön: 19 500 kronor. Dagtid, med chans till fast anställning.

Saknade »riktiga« patienter
– Det lät helt klart intressant. Men redan efter ett par månader insåg jag att jobbet inte passade mig. Att göra läkemedelsstudier på friska frivilliga går inte att jämföra med ruschen på en intensivvårdsavdelning. Jag saknade »riktiga« patienter. Och jag trivdes aldrig riktigt med att arbeta ensam. Jag gillar att göra saker och ting tillsammans med andra.

Karl Berggren började på Astra Zeneca i april i år. Redan i juni bestämde han sig för att inte stanna efter vikariatet.

– Jag började med att ringa runt till olika privata bemanningsföretag i Skåne. Hos samtliga blev jag erbjuden jobb. Ingångslönen låg mellan 21 000 och
24 000 kronor.

Ändå tvekade han. På den korta tid som Karl Berggren hade varit borta från hia hade en hel del hunnit hända på avdelningen. Samtidigt som han sade upp sig lämnade ytterligare en sjuksköterska sin nattjänst på hia. Det blev droppen.

– Trots att ledningen flera månader i förväg hade vetat varthän det barkade gjordes ingenting för att försöka räta upp situationen. När vi slutade handlade det plötsligt om timmar innan avdelningen skulle slå igen. Läget blev akut.

I samma veva höll kliniken på att om-organiseras, vilket bland annat innebar att en ny ledning tog vid. Det hade ingenting med krisen att göra utan var planerat sen länge. Men den nya ledningen kunde se på situationen med nya ögon och var inte bunden av tidigare ställningstaganden.

Uppmanad att komma tillbaka
– Plötsligt fick personalen igenom en rad olika krav som tidigare mer eller mindre viftats bort, säger Karl Berggren som under sin korta period på Astra Zeneca flera gånger blev uppringd av den nya avdelningsföreståndaren på hia, med uppmaningen att komma tillbaka.

– Det, tillsammans med alla positiva förändringar som hade skett medan jag var borta, gjorde mig intresserad. Jag hade ju egentligen alltid trivts på avdelningen.

Vad är det då som förändrats? Jo:

*Förr hade de som arbetade natt jour på angiolabbet, vilket innebar att de kunde vara borta från avdelningen flera timmar i sträck. När de kom tillbaka fick de snabbt försöka arbeta ikapp all den tid som gått förlorad. Numera slipper de stå på angiolabbet.

*Det så kallade 7 000-larmet sköts idag helt och hållet av miva, som får rycka ut till avdelningarna vid akuta hjärtstopp.

*Var och en som arbetar på avdelningen har rätt till elva dagars kompetensutveckling i form av studiebesök, deltagande i konferenser och liknande. Fem av dessa dagar får de anställda själva bestämma över utifrån individuella behov. Resterande utvecklingsdagar planeras av arbetsgivaren.

*Om det är lugnt på natten har personalen rätt till en halv timmes sömn.

Gratis kaffe och massage
*Personalen behöver inte längre lägga pengar i kaffekassan. Kliniken betalar såväl kaffebönorna som tepåsarna.

*Två gånger i veckan bjuds personalen på en välfylld fruktkorg.

*Gratis massage på betald arbetstid till alla som vill.

*Dessutom får de sjuksköterskor som är beredda att arbeta såväl natt som dag ett extra lönetillägg på 2 000 kronor. Detta är dock ingenting speciellt för just hia utan gäller tills vidare generellt på sjukhuset.

På ett halvår har hia gått från att vara en avdelning med svåra rekryteringsproblem och accelererande personalflykt till att stolt kunna sätta upp skylten: »Full bemanning«.

– I dag måste jag tyvärr tacka nej till sjuksköterskor som vill arbeta hos oss, säger avdelningsföreståndare Pia Malmqvist som kom ny till hia när personalläget var som mest akut.

– Allt handlar inte om pengar. Det gäller att försöka se personalen. Alla de här sakerna som vi har gjort för att försöka locka till oss och behålla vår personal kan vilken avdelning som helst genomföra.

– Vi har inte mer pengar än någon annan klinik på sjukhuset. Men lite te och kaffe påverkar knappast budgeten i stort, säger hon.

Pia Malmqvist säger sig inte ha fått mer pengar att röra sig med än vad den förra föreståndaren hade. Men Karl Berggren kunde hon trots allt erbjuda 19 000 kronor i lön, mot 17 500 fem månader tidigare. Plus 2 000 kronor om han kunde acceptera att skifta mellan dag och natt. Det kunde han.

Ingångslönen för en nyutbildad sjuksköterska är endast 15 500 på hia.

– Vi vill ha ett lönespann. Den som engagerar sig, är duktig på omvårdnad eller utbildar sig i saker som gagnar verksamheten ska ha mer betalt.

Samtidigt erkänner hon utan omsvep att Karl Berggren aldrig hade kommit upp i samma lön som han nu fått om han inte hade tagit omvägen via Astra Zeneca.

– Hade han inte varit ute och vänt, utan varit kvar här hela tiden, hade han nog tjänat en tusenlapp mindre än vad han gör nu. Det är himla dumt. Men så är det.

Nöjd med sin lön
Själv är Karl Berggren nöjd.
– Jag hade aldrig accepterat en lägre lön än den jag nu har fått. Visst hade jag kunnat tjäna mer privat. Men då hade jag å andra sidan fått försaka den där fantastiska känslan av att med relativt enkla medel kunna åstadkomma dramatiska förbättringar hos svårt sjuka människor.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida