Nya nationella riktlinjer rangordnar astmavården

Inom kort väntas Socialstyrelsen presentera nationella riktlinjer för astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom).

För första gången rangordnas olika behandlingar och åtgärder. Vikten av att patienten får en korrekt diagnos och kunskaper om sjukdomen och behandlingen poängteras.

Socialstyrelsen har sedan 1996 regeringens uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för vården av patienter med kroniska sjukdomar. Från och med 2000 har uppdraget vidgats till att även omfatta stöd för beslut om prioriteringar.

I klartext betyder det att Socialstyrelsen rangordnat ett antal sjukdomstillstånd, behandlingar och åtgärder efter angelägenhetsgrad ett till tio, där ett står för mycket angeläget.

Riktlinjer
Som namnet antyder handlar det om riktlinjer, tänkta att fungera som incitament till lokala vårdprogram. Vad som i slutänden ska prioriteras, eller eventuellt bortprioriteras,  i vården av de astmasjuka bestäms ytterst av huvudmännen och ansvariga läkare.

Till skillnad från de riktlinjer som Socialstyrelsen tidigare publicerat redovisas evidensgraden för de olika åtgärderna. Utgångspunkten har varit att dokumentet ska bygga på systematiska litteraturöversikter av vetenskapliga artiklar av god kvalitet.

Kunskap saknas
I grunden utgår riktlinjerna från den rapport om behandling av astma och KOL som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, publicerade för tre år sedan samt på Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer från i fjol.

Tyngdpunkten i dessa dokument ligger dock på farmakologisk behandling.

? Svårigheten har varit att det i många fall saknas vetenskapligt belagd kunskap om vilken effekt olika åtgärder har, säger astmasjuksköterskan Malou Lindberg, som hjälpt till med rangordningslistan.

Som exempel tar hon olika aspekter på omvårdnaden, som hon anser har varit svårare att få med än rent medicinska åtgärder.

Att mäta bemötande, omhändertagande och patientutbildning i randomiserade kontrollerade studier är betydligt mer problematiskt än att göra placebokontrollerade studier av olika läkemedel.

Rosita Sundberg, som varit ensam sjuksköterska bland sex läkare i den expertgrupp som tagit fram riktlinjerna, håller med:

? Detta är nog det tuffaste jag varit med om under mina snart 30 år i vården. Det har varit svårt att hävda sig som sjuksköterska eftersom det har varit ett sådant oerhört tryck på att allt ska vara evidensbaserat.

? Det finns ingen evidensbaserad omvårdnadsforskning inom området astma och KOL. Trots det tycker jag att vi lyckats ganska bra. Där det inte funnits evidens har vi använt oss av internationella guidelines eller konsensus.

Även om omvårdnadsdelen sammanfattas på knappt en av de cirka 40 sidor som handlar om astma anser hon att
omvårdnadsaspekterna tränger igenom där det behövs. Som exempel nämner hon patientutbildningen som hamnar mycket högt på rangordningslistan.

Andra åtgärder som rangordnas högt är vikten av att patienten får rätt diagnos och att differentialdiagnostik, karakteristik, gradering och klassificering av sjukdomen görs.

I riktlinjerna poängteras nyttan med att ha en speciell mottagning för astmapatienterna på vårdcentralerna och att det på denna bör finnas en specialutbildad sjuksköterska samt en ansvarig allmänläkare.

Astmaläger och liknande rankas lägre beroende på avsaknaden av evidens. Även miljöåtgärder där påtaglig effekt inte har kunnat visas rankas lågt, liksom uppföljning av patienter med lindrig intermittent astma. Genomgående rankas vården av barn något högre än vården av vuxna.

Studier saknas
Något som blivit uppenbart i samband med utformandet av riktlinjerna är att det saknas studier av patientnyttan vid omhändertagande inom primärvård respektive specialistvård.

Ett av de största problemen för expertgruppen har dock varit den nästan totala avsaknaden av data kring vad olika åtgärder inom astmavården får för hälsoekonomiska konsekvenser. Det gör det svårare för beslutsfattarna att lägga tyngd bakom prioriteringarna.
Är det någonting chefer brukar vilja veta är det
vad saker och ting kostar, speciellt i tider med begränsade resurser.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida