Nya tider, nya chefer– men ännu är de läkare

På ett år har varannan klinik på Danderyds sjukhus utanför Stockholm fått ny chef. Tre av de gamla cheföverläkarna har fått sluta i förtid.

Förändringens vindar blåser i Sjukhussverige. Det gäller inte minst synen på hur avdelningar och kliniker ska ledas. En ny ledningsfilosofi etableras. Den gamla uppifrån-och-ned-modellen ersätts av moderna managementidéer.

Ett exempel är Danderyds sjukhus i Stockholms län.

För ett drygt år sedan blev Stefan Rudholm sjukhuschef. Ett av hans första beslut var att utveckla sjukhusets chefer. Och i några fall att avveckla dem.

På det sättet har förändringens vind tagit med sig tre av sjukhusets verksamhetschefer, alla med i runda tal 20 år som klinikchef bakom sig. Men det handlade enligt Stefan Rudholm inte om bristande förmåga att ändra sitt sätt att leda verksamheten, utan om att tidigare chefer rekryterats på andra grunder och med andra uppdrag.

– Vi hade ju ett politiskt beslut om att genomföra stora strukturförändringar på sjukhuset. Det innebar att det som de här cheferna betraktade som sitt livsverk hotades. Man kan inte begära att de skulle orka med att genomföra en sådan förändring.

Men chefsavvecklingen väckte starka känslor hos klinikernas personal. Flera protestmöten hölls, till försvar för cheferna. Sjukhusledningen fick ta emot uppvaktningar och frågan togs upp på de gemensamma träffar man har med hela personalen i sjukhusets aula.

Chefen har blivit synlig
Men nu, när de väl fått sin nya chef, är de flesta nöjda.

Det hävdar i alla fall Eva Dannert, utvecklingschef på Danderyds sjukhus:

– De tycker att chefen blivit synlig  och att han ser medarbetarna. Klinikledningen har tagit tag i problem som man tidigare lät bero. Reglerna har blivit striktare, samtidigt som den nya chefen visar respekt för folk som kommer med synpunkter. De anställda upplever att de fått mer att säga till om.

Samtidigt vill Eva Dannert tona ner dramatiken i chefsbytena. I och med den stora omvälvningen för sjukhusen i Stockholms läns landsting fick Danderyds sjukhus en ny roll.

– Vi behövde nya friska krafter och kunde inte ställa de kraven på de gamla cheferna. Det handlar egentligen inte om att hitta några syndabockar – de flesta chefer har rekryterats efter helt andra förutsättningar.

Förebild: Volvo
Som vanligt snappar den offentliga sektorns olika verksamheter upp idéer från industrin. På samma sätt som SKF, Volvo, Scania och de andra storföretagen ändrat sin syn på hur en chef ska vara kommer nu sjukvården att göra det.

På Danderyd rekryterade man tidigare sina chefer på traditionellt vis; sjukhuset låg på inget sätt i frontlinjen. Duktiga läkare med många år i vården (och helst på sjukhuset) blev klinikchefer, på samma sätt rekryterades de sjuksköterskor som blev avdelningsföreståndare. Någon kompetens som chef frågade man sällan efter.

Det finns till exempel en lista över vilken chefsutbildning alla de nuvarande cheferna har. Den är mycket tunn när det gäller de lite längre, kvalificerade utbildningarna för chefer.

Nu är det annorlunda. Sedan i fjol har sjukhuset ett program för utveckling av ledarskap. Det handlar främst om hur man ska få fram nya chefer och under fjolåret och i år har man också rättat sig efter programmets riktlinjer vid rekryteringen av fem nya klinikchefer.

Gamla chefer ett problem
Men lite grand är det att kasta in jästen efter degen. Stefan Rudholm tycker,  lite ångerköpt, att man underskattat chefsproblemet när man bestämt sig för att göra stora strukturförändringar.

– Vad ska man göra med de befintliga cheferna? De måste göra klart för sig om de kan eller inte kan acceptera det uppdrag som förändringen innebär.

I ledarskapsprogrammet beskriver man skillnaden mellan en chef och en ledare. Chef är den som blivit tillsatt av arbetsgivaren med befogenheter att leda och fördela arbetet. På det sättet får chefen sin legitimitet. Ledaren, däremot, bygger sin legitimitet på att vara accepterad av den grupp han eller hon ska leda och har fått dess förtroende.

De som är påtänkta som chefer får genomgå grundliga tester där man tar reda på deras lämplighet som chef. Det handlar bland annat om att testa de tilltänkta chefernas förmåga att prioritera i sitt arbete och hur de bemöter människor i stressade situationer. Gammal eller ung har mindre betydelse.
Däremot har det betydelse om man är sjuksköterska eller läkare. För i de rekryteringsregler för chefer som tilllämpas på Danderyd står det också att den som ska bli verksamhetschef måste vara specialistkompetent läkare, medan den som ska bli avdelningsföreståndare ska vara en sjuksköterska med vidareutbildning av något slag.

– Dagens akutsjukhus är mycket medicinskt inriktade, förklarar Stefan Rudholm. Utrymmet för omvårdnad är inte särskilt stort. Klinikcheferna är läkare. Men på till exempel Karolinska sjukhuset och Huddinge har man en nivå mellan klinikerna och sjukhusledningen, divisionerna. På den nivån kan man, som KS har gjort, välja att ha någon annan än en läkare som chef.

De sista herrgårdarna
Margareta Beijer är sjuksköterska på Danderyd men delar sin tid mellan studier i personaladministration och att vara fackligt aktiv. Hennes beskrivning är lite mera krass:

– Sjukhusen är Sveriges sista herrgårdar, det är skillnad på hög och låg. Var någon annanstans har man över och under med i yrkestitlarna utom i sjukvården: överläkare, undersköterska? Sjukhusledningen vågar inte utmana läkarna så mycket att man gör en sjuksköterska till chef.

Hon tycker att det som drabbade chefen för den så kallade samvårdsavdelningen är ett exempel på det. Förra året lades den ner – enligt Eva Dannert därför att den till slut bara blev en avdelning för medicinklinikens patienter i takt med att de andra klinikerna, som hade sina patienter på den omorganiserades eller försvann från sjukhuset.

– Man ska inte måla utvecklingen i rosenrött. Det är fortfarande läkare som blir chefer på Danderyds sjukhus. Fast det är ju i alla fall en ny sorts läkare som blir chefer, mjuka och inkännande människor, säger Margareta Beijer.

Chefskörkort på KS
Också på Karolinska sjukhuset, KS, utanför Stockholm är man inne i en omdaning av chefskapet. I februari startades en pilotutbildning för alla det 50-tal personer som har någon form av personalansvar på medicindivisionen. Efter utbildning i ämnen som chefskap, lagar och avtal och personalfrågor ska de få ett ”chefskörkort”. Till hösten går man vidare med resten av cheferna på KS.

Det är i och för sig inte första gången man anordnar utbildningar för Karolinska sjukhusets chefer. Ett exempel är utbildningen om samverkansavtalet, som genomfördes för ett par år sedan, ett annat är arbetsmiljöutbildningen. Ett genomgående drag är att ju högre upp i chefshierarkin man befann sig, desto lägre var intresset för att delta. Chefsjuksköterskorna deltog nästan mangrant, verksamhetscheferna nästan inte alls.

Nu ska det bli obligatoriskt att delta. Och om de inte gör det?

– Då kan man ifrågasätta om de är lämpliga som chefer, tycker Lisa Runekvist, fackligt aktiv barnmorska på KS och en av dem som deltar i utbildningsprogrammet.

Parallellt med ”körkortsutbildningen” för cheferna drar man också igång ett nätverk för att få till stånd ett chefsförsörjningsprogram. I nätverket deltar en chefsjuksköterska per division. Målet är att få andra än läkare att våga ge sig på att bli chef på någon av de högre nivåerna.

Sjukgymnast divisionschef
Hittills har det nya chefsprogrammet på KS inte resulterat i någon större tillströmning av chefer som inte är läkare på dessa nivåer.

Det enda exemplet är att en av de nio divisionscheferna är sjukgymnast (hon heter Margareta Palmgren, är chef för barndivisionen och dessutom den enda kvinnan i sällskapet).

Samtliga klinikchefer/verksamhetschefer (nivån under programcheferna) är läkare. Och när man tänkte tillsätta en sjuksköterska som Margareta Palmgrens ställföreträdande protesterade läkarföreningen: den ställföreträdande programchefen måste vara en läkare.